Hoppa till innehåll

Enhet 24 i Växjö

maj 10, 2013

Fakta om enhet 24 i Växjö

Under 2008 gjordes en kraftig besparing inom vuxenpsykiatrin i Kronoberg. Två vårdavdelningar och ett landstingsägt behandlingshem lades ned. Den satsning man gjorde var att tillskapa en enhet för patienter med problem inom självdestruktivitet och ätstörning, enhet 24. Enheten hade åtta inneliggande vårdplatser, tätt knutna till en öppenvård/mottagning. Enhet 24 var verksam, drygt fyra år, mellan 2008-09-01 till 2012-09-26. Enheten hade ansvar för i stort sett alla patienter med behandlingskrävande självdestruktivitet i Kronoberg. Omkring 500 patienter hade under denna tid kontakt med enheten, varav knappt hälften hade problem med självdestruktivitet. Orsaken till nedläggningen av avdelningen var att arbetet var så framgångsrikt att platserna på avdelningen inte längre behövdes.

Socialstyrelsen har aldrig skrivit några rutiner eller angett användbara förhållningssätt för hur vård av självdestruktiva patienter skall bedrivas. Runt om i landet har olika avdelningar med syfte att behandla självskadeproblematik startats upp men tvingats slå igen. Det enda exemplet i landet på en lyckad vårdavdelning för patientgruppen, inom allmänpsykiatrin, är enhet 24 i Kronoberg.

Alla patienter, i patientgruppen, i Kronoberg erhöll bedömning, utredning och erbjöds behandling. Behandlingen individualiserades. Det fanns en tydlighet att behandling inte fungerar utan patientens egen medverkan (vilket var argumentet för att tvångsvård är meningslös för hela gruppen). DBT erbjöds för den som förväntades kunna ta till sig behandlingen, annars annan psykoterapi och/eller gruppbehandling.
Läkemedel erbjöds för en begränsad grupp, då läkemedel i sig inte botar problematiken. Övriga insatser som erbjöds vid behov var telefonstöd dygnet runt, kommunkontakter för stöd i vardagen och sysselsättning, kontakter med arbetsförmedling för att höja funktionsnivå, frivillig inläggning på avdelning då man önskade. Avdelningstiden var dock begränsad då längre tid på avdelning försämrar tillståndet och smittar till medpatienter.

Bältesläggning användes mycket sällan och med stadigt minskande frekvens.

Före enhet 24 vårdades kontinuerligt, i genomsnitt, fler än fem unga patienter med självskadeproblematik med inneliggande tvångsvård i Kronoberg. Idag vårdas ingen patient, med självdestruktivitet, med inneliggande tvångsvård, i Kronoberg.

Mellan 2008-09-01 till 2012-09-26 remitterades två patienter från avdelningen till regionpsykiatrin, inte på grund av egen självdestruktivitet utan på grund av risk för skada på tredje man. Patienterna remitterades enligt LPT för att bryta ett beteende som hade kunnat resultera i personskada, dom och vård enligt LRV. Ingen patient remitterades från vuxenpsykiatrin i Kronoberg till regionpsykiatrin på grund av självdestruktivitet.

Trots att gruppen, av socialstyrelsen, anses vara en av de mest självmordsbenägna så var suicidfrekvensen på enhet 24 inte större än inom övriga vuxenpsykiatrin, under samma period.

2011-11-17 enades Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en satsning för att utveckla och samordna insatserna för att minska antalet unga med självskadebeteende. Det övergripande målet är att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett delmål är att minska antalet unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder bland unga kvinnor. När detta beslut fattades hade vuxenpsykiatrin i Kronoberg redan nått målet!

Ansvaret för behandlingen av patientgruppen har nu övergått till Allmänpsykiatriska enheten inom Vuxenpsykiatrin, där samma vårdfilosofi fortsätter gälla.

3 kommentarer
  1. Arbetssättet präglades av öppenhet, delaktighet, ansvarstagande, samarbete och dialog utifrån patientens perspektiv. Avdelningen hade ett kognitivt förhållningssätt och ett patientnärmre arbetssätt.

  2. Tack vare även ditt engagemang och ditt pedagogiska tillvägagångssätt har patienterna lyckas uppnå målet. Du har förmåga gå ner på djupet, och se vilka de grundläggande problemen är som ställer till svårigheter för patienterna.

  3. Lars gunnarsson permalink

    Hej Anders
    Det är som vanligt mycket intressant att även som lekman läsa dina kloka och ofta kontroversiella inlägg. Vill bara kommentera händelseanalyserna. Det var tydligt att det fanns brister i dem på flera sätt. Mest iögonfallande var avsaknade av medicinsk analys. Vi försökte ju få in detta men jag vet inte hur det har gått. Med en ingående medicinsk analys kan nog en del komptetensutveckling åstadkommas och spridas, utan den kan arbetet med händelseanalyser läggas. Jag hoppas på det första!

Lämna en kommentar