Att ha ADHD gör dig inte till en sämre militär https://share.google/WYWWkIySCll7vfecd
Nä.
ADHD är ändå bara en bluff
Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

Intelligens
Hälften av alla människor är mer intelligenta än den andra hälften.
Men vad är egentligen intelligens? Vi kan besvara frågan med ett cirkelresonemang:
Intelligens är någonting vi mäter med en intelligenstest.
Intelligenstest är någonting vi mäter intelligens med.
Vi blir dock inte klokare av cirkelresonemang – förutom när vi inser att det är ett cirkelresonemang. Då har vi blivit klokare för att vi insåg att vi inte blev klokare.
Som vi tolkar termen Intelligens idag så har den sitt ursprung från artonhundratalet då psykologin och pedagogiken var starkare knutna till varandra. I en värld där det inte fanns resurser att erbjuda alla människor högre utbildning så fanns det en vinst med att ta reda på vilka barn som hade bäst förutsättningar för att klara en skolutbildning. Detta är den huvudsakliga orsaken till utvecklandet av intelligenstester.
Att vara intelligent betyder att ha en högre sannolikhet att klara skolgång och högre studier. Intelligenstester består vanligtvis av två olika delar. En del handlar om språkförståelse och en del handlar om logik.
Intelligenskvot 100 innebär genomsnittlig intelligens. Intelligenskvoten är nämligen en matematisk uträkning, ett indexvärde, och det är alltid 100. Allting talar för att människors förmåga att klara skolan har ökat sedan 1800-talet. Vi kan säga att intelligenskvoten har ökat sedan 1800talet, men eftersom det är ett indexvärde så är medelvärdet fortfarande 100. Orsaken till att intelligenskvoten har ökat kan delvis bero på bättre kosthållning och bättre hälsa men kan också bero på att: i en modern värld har en människa mer nytta av skolkunskaper och tränar således fram dessa. Under artonhundratalet hade majoriteten av människorna mest nytta av praktiska färdigheter.
Hög intelligens är en faktor som förutspår framgång i livet på många olika plan. Låg intelligens förutspår på samma sätt ökade risker för misslyckanden i livet.
Ju lägre intelligens en människa har desto större svårigheter har den att klara sig i livet. På de lägre nivåerna gällande intelligens brukar vi jämföra med ett barns utveckling. En vuxen människa som har en intelligenskvot mellan noll och 19 beter sig som ett barn upp till tre års ålder. Ett begränsat språk, svårigheter att klara av att äta själv och gå på toaletten själv, i behov av andra människor för att klara vardagen. Diagnosen kallas för Grav psykisk utvecklingsstörning
En vuxen människa som har en intelligenskvot mellan 20 och 35 har en funktionsnivå som ett barn mellan fyra och sex år. Dessa personer kan prata, äta själv, klä på sig och gå på toaletten självständigt, men kanske inte har lärt sig läsa och klarar inte självständigt att sköta sitt eget hushåll. Diagnosen är Svår psykisk utvecklingsstörning
En intelligenskvot mellan 36 och 50 kallas för Medelsvår psykisk utvecklingsstörning. Detta motsvarar ett barn mellan sju och nio år. Den vuxna kan läsa lättare texter och kan räkna, klarar av att ta hand om de flesta saker i sitt hushåll men kan ha svårt att hålla en hushållsbudget och att upprätthålla sunda levnadsvanor. Den kan också ha påtagliga svårigheter att planera sin framtid och att lösa konflikter med sina jämnåriga.
Om intelligenskvoten är mellan 51 och 70 så kallas detta för Lindrig psykisk utvecklingsstörning och personen har en funktionsnivå som motsvarar ett barn på tio till tolv år. Med denna utvecklingsnivå så kan många människor klara ett liv i samhället. Det går att klara av ett eget boende. Det går att fungera som förälder. Det går att klara av ett arbete, ta körkort och ha en egen försörjning. Personerna inom den här gruppen har dock svårt att komma in på en modern arbetsmarknad och har svårt att fatta beslut som är gynnsamma i längden.
Om intelligenskvoten är över 70 så räknas inte detta längre som en psykisk utvecklingsstörning. Det är dock tydligt att det fortfarande finns problem som har med inlärning att göra i gruppen som har en intelligenskvot mellan 71 och 85. Vi kan säga att dessa beter sig som tonåringar om vi fortsätter jämförelsen med barns utveckling. De flesta tonåringar klarar alldeles utmärkt de flesta uppgifter som finns i livet och kan även klara många arbeten som finns i samhället. Ju mer krav som ställs på dessa individer desto svårare blir det för dem att fungera i samhället.
Intelligenstester har länge varit ett av de säkraste sätten att bedöma en psykiatrisk patients förmåga att ta till sig behandling och att klara sitt liv. Testerna har dock blivit alltmer impopulära de senaste decennierna och orsaken till det är framför allt att det kan uppfattas som kränkande att förmedla ett lågt resultat på intelligenstesten. Genom mänsklighetens historia har det alltid varit ett skällsord att kalla någon för korkad. Intelligenstesten kan tolkas som att den faktiskt visar vilka människor som är just det.
Vid större psykologutredningar så utförs tester för att förtydliga patientens problem. Det utförs nästan alltid en intelligenstest i dessa fall. Under lång tid i Kronoberg slutade psykologerna att skriva ut intelligenskvoten med hänvisning till att denna kvot kunde misstolkas av andra människor men förmodligen också för att den kunde anses kränkande för patienten. Detta resulterade i att de utredningar som var till för att tydliggöra en problematik skrevs på kodspråk vilket istället grumlade bilden och emellanåt dolde en problematik som hade med intelligens att göra.
Genomsnittlig IQ innebär en IQ mellan 93–107
I genomsnittets nedre del betyder en IQ mellan 83–92
Klart under genomsnittet betyder en IQ mellan 70 – 82
Betydligt under genomsnittet betyder en IQ mindre än 70
Det har också förekommit neuropsykiatriska utredningar på barn där testerna visar på en låg intelligenskvot, och detta har givit symtom som på alla sätt ser ut som ADHD. Föräldrar har då fått välja om deras barn ska diagnostiseras med ADHD eller psykisk utvecklingsstörning.
Som förälder tänker många att barnet får bättre chanser i livet med en ADHD-diagnos vilket slutar med barn som borde få chansen att följa undervisningen i särskolan tvingas misslyckas i vanliga skolan medan de erhåller centralstimulerande medicinering.
Även om intelligenstester har många fördelar så bör vi vara medvetna om svagheterna i testerna. Om vi testar en människa som är mitt i en svår livssituation. Den kanske lever i en relation där den blir misshandlad eller har precis genomgått ett sjukdomsförlopp som har involverat hjärnan. I dessa fall blir resultatet på intelligenstesten betydligt lägre. Intelligenstesten är även beroende av en språklig förmåga. Om patienten talar samma språk som psykologen som testar, så blir resultatet vanligtvis högre än om patienten inte pratar samma språk.
Det finns också patienter som klarar delar av testerna på en mycket hög nivå medan andra delar av testerna klaras på en mycket låg nivå. Snittresultatet blir ändå en normal begåvning men funktionsnedsättningen kan vara påtaglig.
Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

The Big five
Det vanligaste sättet att beskriva temperamentsdrag nu för tiden kallas för The big five. Det har slagit på bred front och kommer förmodligen att vara det som anses vara ”gyllene standard” de närmaste decennierna.
The Big five handlar om fem olika temperamentsdrag/dimensioner som följer:
Trångsynt och öppensinnad
Neurotisk och emotionellt stabil
Introvert och extrovert
Samvetsgrann och impulsstyrd
Stridbar och omhändertagande
En trevlig detalj med det Big five är just de olika temperamentdragens motsvarigheter. Varje skala har två namngivna motpoler. Att ha låga drag av Trångsynthet är detsamma som att ha höga drag av Öppenhet. Liksom inom alla andra områden, när det gäller människor, så befinner de flesta av oss någonstans i mitten, men enstaka individer sticker ut långt på sidorna.
Det finns en risk att värdera de olika temperamentsdragen på olika sätt. Det kan alltså anses vara finare att vara en omhändertagande karaktär än att vara en stridbar karaktär. Det kan anses vara trevligare att vara en extrovert person än en introvert person. Men temperamentsdragen ska inte tolkas på det sättet. Omhändertagande personer har definitivt sin roll i samhället och kan använda sina temperamentsdrag för att ta hand om människor. Stridbara personer behövs också då det ibland behövs någon som sätter gränser och vågar ta konflikter.
Det kan finnas ett värde att känna till sina egna temperamentsdrag då detta ger en ledtråd om vilka sysslor vi bör ägna oss åt i livet och kanske vilka risker vi bör undvika. En omhändertagande person blir ofta lätt omtyckt då den strävar efter att få andra människor att känna sig bekväma. Den omhändertagande personen far ofta illa av konflikter och undviker gärna dessa. Den föredrar samarbete framför konkurrens. Motsatsen till den omhändertagande är den stridbara. Den stridbare är inte en elak person utan en person som är tydlig med sina önskemål och även mån om att driva igenom dessa, även om det sker på bekostnad av en relation. Människor med omhändertagande temperament drag har ofta svårare att stå på sig i en löneförhandling vilket resulterar i att stridbara personer i genomsnitt har en högre lön.
Öppensinnade personer kan framstå som mycket trevliga då de ofta är nyfikna på nya idéer och på nya människor. Trångsynta människor är mer misstänksamma mot nya idéer och föredrar det som är välkänt sedan tidigare. Den öppensinnade tar alltid risken att den jagar efter en idé som varken är väl genomtänkt eller bra. Den trångsynta däremot tar risken att missa goda idéer och därmed sätt att lära sig nytt.
Neurotiska människor, det vill säga oroliga människor, tenderar att se risker vilket naturligtvis kan vara en överlevnadsfördel i ett samhälle där det finns mycket risker. Det neurotiska temperamentet är ett temperament som är förknippat med psykisk ohälsa och perioder av nedstämdhet och ångest. I en modern, trygg värld är det ofta en fördel att vara emotionellt stabil framför att vara neurotisk.
Den extroverta personen får energi av att umgås med andra människor och att kommunicera med dessa. De har lättare för att stå i centrum och uppfattas generellt som sociala individer. Den introverta personen får mer energi av att hålla sig för sig själv och möjligtvis umgås med familj eller nära vänner.
En samvetsgrann person är ofta en god medarbetare som är noga med detaljer, plikttrogen och lojal, men kan tendera att övergå till perfektionistiskt tänkande. Den impulsstyrda personen har ofta många idéer, god fantasi och startar gärna olika projekt, men kan ha svårt att slutföra sina uppgifter.
Det har funnits olika tankar om varifrån personer får sina temperamentsdrag. Enligt vissa teorier är tanken att barn föds som oskrivna blad och att temperamentsdragen är någonting vi får genom uppfostran från våra föräldrar. En överbeskyddande mor skulle i sådana fall ge neurotiska barn. En sträng uppfostran skulle resultera i kontrollerade och samvetsgranna, men kanske trångsynta barn.
Förmodligen finns det en viss sanning i detta men temperamentsdragen ska i huvudsak ses som neuropsykiatriska drag vilket innebär att de är medfödda och sitter i våra gener. Yttre påverkan kan forma men inte bestämma vilket temperament som kommer att vara framträdande.
Det finns egentligen ingen skillnad mellan det som numera kallas för neuropsykiatriska drag och det som är temperamentsdrag. Det går till exempel inte att skilja ut om en person har en ADHD-problematik eller om den har temperamentsdrag av att vara impulsstyrd, öppensinnad och extrovert. Det går heller inte att skilja ut om en person har drag av autismspektrumtillstånd eller om den är trångsynt, kontrollerad och introvert. Gränsdragningen mellan temperamentsdrag och neuropsykiatriska drag är ytterst suddig och det är tveksamt om det bör dras någon sådan gräns.
Om temperamentsdragen och de neuropsykiatriska psykiatriska dragen beskriver arten av en människas personlighet så beskriver karaktären graden av densamma
Karaktär kan beskrivas som en funktion av hur mogen en människa är och hur trygg den är i sig själv. Att råka ut för svårigheter i livet och ta sig igenom dessa kallas för karaktärsstärkande och det är precis vad det rör sig om. Ju tryggare jag blir i mig själv och min förmåga att lösa livets problem, desto starkare karaktär har jag och desto färre problem har jag av mina neuropsykiatriska drag eller mina temperamentsdrag.
En person som har brister i sin karaktär har problem med sina temperamentsdrag, och svårigheter att kontrollera dem i förhållande till livets svårigheter. Om temperamentsdragen tillåts härja fritt utan att karaktären kan bromsar upp så närmar vi oss det som kallas för en personlighetsstörning. En person med en personlighetsstörning upplever att den inte kan ta hand om sig själv och inte ta ansvar för sig själv. Det är inte alltid personen använder dessa termer för att beskriva sig själv.
Kardinalsymtomet vid personlighetsstörning är: Ett genomgående, livslångt, mönster av att inte ta ansvar, genom att orsaken till de egna problemen, och lösningen på de egna problemen, läggs utanför den egna personen.
Detta innebär att människor med personlighetsstörning har som genomgående strategier i livet att skylla sina problem på någon annan och kräva att omgivningen ska lösa problemen åt dem. Denna typ av beteende är ofta störande för omvärlden vilket gör att personlighetsstörda ses med ogillande.
Destruktiva strategier
För att förmå sin omgivning att lösa problemen har den personlighetsstörda ofta lagt sig till med ett antal destruktiva strategier som gör att omvärlden ska agera. Dessa strategier sträcker sig från att ljuga, skylla ifrån sig, hota, förföra, baktala, ständigt ursäkta den egna personen, vara undergiven, kontrollera sin omgivning, berätta sorgliga händelser från den egna livshistorien, gnälla, tjata, uppge ett dåligt mående, använda en suicidal kommunikation samt att skada sig själv på olika sätt. Jag tror det är sällan den personlighetsstörda har tagit till dessa strategier på ett aktivt sätt i syfte att manipulera sin omgivning, även om det förekommer. Jag tror det vanligaste är att den personlighetsstörda har haft svårt med sin egen karaktärsmognad och då hittat strategier som fungerar, men som på sikt blir väldigt destruktiva då omgivningen tröttnar på den personlighetsstörda.
Orsaken till personlighetsstörningen är alltså bristande karaktärsmognad. Karaktärsmognad får vi genom livet och med ökande ålder. En tonåring har hittills ännu inte fått denna mognad och det är inte fel att jämföra en personlighetsstörd vuxen med en tonåring. Personlighetsstörning innebär i mångt och mycket att vi beter oss som tonåringar, eller ett ännu mindre barn.
Det finns också ett tydligt samband mellan låg begåvning, det vill säga låg intelligenskvot, och personlighetsstörning. En person med låg intelligenskvot har svårare att lära sig saker i livet och har således svårare att uppnå karaktärsmognad. Den har svårare att lära sig sunda strategier för att hantera sin tillvaro och lättare att ta till sig destruktiva strategier. En person med låg begåvning ter sig i vuxen ålder ofta som en tonåring. I kontakten med psykiatrin blir det ofta diagnosen personlighetsstörning eller ADHD som ställs. Med detta sagt finns det även högbegåvade eller till och med överintelligenta människor som ändå har en grav personlighetsstörning.
Inom psykiatrin är det viktigt att ha en förståelse för temperament, karaktär och personlighetsproblematik. Dessa patienter har ofta både ett starkt psykiskt illabefinnande och beteendestörningar som kan vara mycket allvarliga. Det som ställer till det för psykiatrin är att, vid sedvanlig psykisk sjuklighet bör vi avlasta patienten ansvar. När vi avlastar den personlighetsstörda ansvar så bidrar vi istället bara till deras problematik. Behandling av den personlighetsstörda innebär istället att vi ska öka personens ansvarsförmåga och därmed bidra till deras karaktärsmognad. Den behandling som fungerar, och bör erbjudas, vid andra psykiatriska tillstånd är en typ av behandling som förvärrar problematiken för den personlighetsstörda.
Den personlighetsstörda kan vara en utmaning att ta hand om inom vården eftersom den så gärna lägger ansvaret gällande sitt eget tillfrisknande på vården. Många vårdarbetare har därför svårt för gruppen och det finns en risk att vårdarbetaren hamnar i cynism eller bitterhet eller till och med utmattning av att ha att göra med dessa patienter. Av denna orsak är det viktigt att komma ihåg att alla människor har ett eget ansvar, även psykiatriska patienter. Vårdarbetaren blir utmattad för att den tror att den har ett ansvar för den personlighetsstörda och blir besviken varje gång den misslyckas. Det i sig är en orsak att betona patientens egenansvar, för det är på det viset som vi vårdarbetare orkar jobba med gruppen utan att bli cyniska och bittra.
Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

Robert Cloninger och TCI
I den moderna psykiatrin finns det olika skolor som beskriver olika former av temperamentsdrag. När jag gick min ST så var Robert Cloninger en av de stora forskarna. Han hade konstruerat en personlighetstest som kallades för TCI (temperament and character inventory).
Cloninger landade, liksom grekerna, i fyra olika temperament som han kallade för: Novelty seeking, Harm avoidance, Reward dependence och Persistence. Cloninger tänkte att: höga siffror, och kanske även för låga siffror, i de olika temperamentsdragen skulle ge psykisk ohälsa men i hans undersökningar kom han fram till att så inte var fallet.
Cloninger var tvungen att föra in en annan dimension i sitt sökande efter personlighetsproblematik. Han beskrev då karaktären (Character), det vill säga, karaktärsmognad, en människas förmåga att hantera sina olika temperamentsdrag i förhållande till omvärlden. Cloninger använder tre nivåer där karaktären var av betydelse. Self directedness handlar om människans syn på sig själv; om jag vet vem jag är, om jag vet vilka åsikter jag har, om jag är trygg i mig själv, om jag kan planera mitt eget liv och om jag kan känna var gränsen mellan mig själv och andra går. Nästa karaktärsnivå beskrev Cloninger som Cooperativness, det vill säga förmågan att samarbeta med sina närstående, vänner och kollegor. Frågan här var om personen förstod sin roll i en grupp eller i sin familj, om jag är vuxen, förstår jag hur jag ska agera som en vuxen i min familj? Förstår jag vilken roll jag har på min arbetsplats, om jag är chef eller om är underställd. Cloningers sista karaktärsnivå kallade han Self transcendens och handlade om personen förstod sin roll i universum. Det kan vara svårt för alla människor att hantera sin roll i universum där vi ibland kan få en känsla av att vi är fullständigt obetydliga i en oändlig rymd, men där vi också kan få känslan av att minsta gärning kan få förödande konsekvenser. Att gå och rösta i ett val är visserligen viktigt men min röst kommer knappast att avgöra landets framtid. Att kasta ett godispapper på gatan är naturligtvis onödig nedskräpning, men planeten kommer inte att gå under för att jag har råkat tappa ett papper på gatan. Self transcendens handlar om att förstå att min betydelse för universum ligger någonstans däremellan.
Det har funnits andra beskrivningar av temperamentsdrag och vissa anger sju olika skalor för temperamentsdrag och jag har även sett resonemang med åtta olika temperamentsdrag. Liksom så mycket annat inom psykiatrin är det pågående diskussioner och pågående forskning och ingen kan väl egentligen påstå, med 100 % säkerhet, att den har hittat sanningen.
Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

PERSONLIGHETER
Innan vi kommer till begreppet personlighetsstörningar ska vi först försöka differentiera vad personlighet är. För en bättre förståelse delar vi upp begreppen i temperament som även kallas för personlighetsdrag. En människas temperament brukar kunna iakttas tidigt i ett barns liv och temperamentsdragen finns kvar till hög ålder. Vi kan alltså tidigt notera att någon till exempel är nyfiken och tycker om att undersöka nya saker. En annan är oroligt lagd och ser ofta risker i världen. En tredje tycker om att umgås med människor och stå i centrum. Detta är typiska exempel på temperamentsdrag som människor bär med sig.
Att beskriva att människor har olika temperamentsdrag har förekommit under mänsklighetens historia och finns beskrivet även inom humoralpatologin i det gamla Grekland. Grekerna blev något begränsade i sitt tänkande eftersom deras tankevärld innebar att de hade fyra element att förhålla sig till. Det var jord, vatten, luft och eld. Universum var uppbyggd av dessa fyra element och såväl kroppsliga sjukdomar som människors temperament behövde också delas upp i fyra områden.
Grekerna beskrev ett melankoliskt temperament som associerades med elementet jord och personen hade ett överskott av svart galla. Temperamentsdragen var dysterhet och svårmod. Ordet melankoli kommer från grekiska och betyder svart galla.
Det flegmatiska temperamentet innebar att personen hade en sävlighet och en tröghet. Detta berodde på att personen hade för mycket slem i kroppen och det sätts i samband med elementet vatten. I dag hade vi kanske kallat den detta temperament för ADD.
Sangvinistiskt temperament betydde att personen var glad, optimistisk och lättsam. Elementet här var luft och sattes i samband med kroppsvätska än blod. Möjligen skulle detta kallas hypomani.
Det sista temperamentsdraget som grekerna karaktäriserade var det koleriska temperamentet som handlar om att personen var hetsig och hade lätt att brusa upp. Detta sattes i samband med för hög grad av gul galla i kroppen. Kanske det kan jämföras med ett stridbart temperament.
Denna historiska beskrivning gäller kanske inte längre idag men illustrerar att mänskligheten har beskrivit temperamentsdrag under historiens gång.
Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

Dissociativt syndrom
Ett observandum när det gäller trauma är att svåra dissociationer kan dyka upp utan bakomliggande trauma. Många tror att dissociationerna är ett bevis för att trauma har inträffat, men så är inte fallet. Håll isär diagnoserna för att undvika onödig skada på patienten.
Slutord
I denna text har jag varit kritisk mot klassisk traumaterapi. Jag har försökt vara tydlig med hur verkligheten ser ut eftersom behandlingsformen har ett oförtjänt gott rykte, och eftersom kritiska röster mot terapiformen sällan hörs. Det betyder inte att jag underkänner behandlingsformen helt. Jag har även stött på skickliga terapeuter som har åstadkommit underverk med behandling.
Vuxenpsykiatrin upplevs som bra – på nästan alla områden – SKR https://share.google/pm3xmvnqB5YCTTHxG
Jaha.
Hur ska jag formulera detta?
Jag är ju tveksam till att vården ska mätas i patientnöjdhet. Jag anser att vårdens kvalitet bör mätas i förhöjd funktion hos patienten.
Risken med att mäta nöjdhet inom vård är att vården vrids till att ge patienter vad de vill ha (utredningar, diagnoser, läkemedel, sjukskrivningar…) istället för att ge insatser som vi tror leder till ett bättre fungerande och högre självständighet.
Men trots det står sig Kronoberg väl i den nationella patientenkäten.
Öppenvården i Kronoberg får näst högst betyg, och slutenvården i Kronoberg får högst betyg i landet.
Det kanske är så att patienter uppskattar att få förhöjd funktion?
Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

Arbete och PTSD
I och med Försäkringskassans hetsjakt på långtidssjukskrivna så kommer fler remisser på patienter som varit långtidssjukskrivna och där någon har fått idén att ett bakomliggande trauma kan vara förklaringen till det dåliga psykiska måendet, och den bristande arbetsförmågan. Remissen önskar i dessa fall traumaterapi för att rehabilitera patienten tillbaka till arbete
Jag har hittills aldrig stött på en enda patient som varit långtidssjukskriven p.g.a. PTSD och som kunnat återkomma i arbete efter en traumaterapi. Det finns säkert något unikt fall någonstans, men som generell behandling är det en dålig strategi.
Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

ADHD och PTSD
Människor med neuropsykiatriska diagnoser löper större risk att utsättas för trauman än människor utan neuropsykiatri. En viktig differentialdiagnos till ADHD är just trauma. Barn som blir traumatiserade uppvisar inte sällan samma symtom som barn med ADHD. Det finns ingen möjlighet att utreda om en person, där både ADHD och barndomstrauman kan misstänkas, har sina symtom p.g.a. den ena eller den andra diagnosen. Det går inte ens att ställa en trolig hypotes.
Vissa har idén att: om båda diagnoserna misstänks så bör traumat behandlas först. Detta är helt fel och leder till långa samtalsbehandlingar utan framgång. Om båda diagnoserna misstänks så ska ADHD behandlas först – gärna med läkemedel. Om detta löser problemet så var huvuddiagnosen ADHD. Om det inte löser problemet så kan behandlingen gå vidare med en eventuell traumaterapi.
Skulle ADHD-misstanken komma medan traumaterapi pågår går det att påbörja behandling mot ADHD, men det bör göras så att traumaterapeuten och patienten är fullt medvetna om, och tar hänsyn till, den dubbla behandlingen.
Vi ska inte glömma att (återgång till) rutiner är den huvudsakliga behandlingen vid både ADHD och PTSD.
Susanne Buchmayer och Lars Almroth från Socialstyrelsen intervjuas och uttrycker sig försiktigt.
Jätteförsiktigt.
.. och det stärker mig i min övertygelse att inte bry mig för mycket om Socialstyrelsens rekommendationer.
Jag har läst hundratals NP-utredningar och vet om att den genomsnittliga kvaliteten är undermålig. Inte bristfällig -utan undermålig.
ADHD är inte ens en validerad diagnos. Det är en symtomsammanfattning. Symtomen är så vagt beskrivna att alla människor kan uppfylla kriterierna.
Självklart ägnar vi oss åt en överdiagnostik. Inte på vuxenpsykiatrin i Kronoberg längre – men i resten av landet.