Angående öppna patientjournaler 2
Följande är något som provocerar mig:
För någon månad sedan kom Landstingets chefsläkare (chefsläkare är titeln på den läkare som skall ansvara för att vården inom ett område bedrivs på ett säkert sätt) ut med förslag på rutin/allmänna tips om vad man bör tänka på när journalerna öppnas. Det handlade om att inte skriva något kränkande (d.v.s. något som kan göra patienten upprörd), skriva på ett sätt så att en lekman förstår, inte skriva något som är irrelevant, inte skriva något som kan skada tredje man o.s.v.
Rutinen bryter mot god vård och god dokumentation. Den är en uppmaning att skriva en intetsägande journal där viktiga uppgifter utelämnas. Journalen slutar vara ett arbetsredskap för att ge god behandling och blir enbart ett dokument som skall visa upp en yta av att allt är gott och väl.
Varför kommer detta dokument ut nu? Är det en hjälpsam chefsläkare som önskar bistå sina kollegor med goda tips och rutiner?
Nej!
Chefsläkaren vet att öppna patientjournaler kommer att leda till problem och vissa av dessa problem kan vara av riktigt allvarlig natur. Chefsläkaren har nu ett dilemma. Dels måste han hålla med sina uppdragsgivare som anser att öppna patientjournaler är bra, för han vågar inte säga emot dessa. Dels måste han skydda sig själv så att inte han kan utpekas som ansvarig när något allvarligt händer.
Genom att skicka ut denna typ av rutin så har han redan i förväg försäkrat sig om att ingen skuld skall falla på honom.
När något går fel (och det kommer det att göra) tvår chefsläkaren sina händer och påpekar att det inte var fel att ha öppna patientjournaler. Det var den enskilde, inblandade läkaren som inte har följt chefsläkarens rutin.
Bra jobbat Pontius!
Ja, chefsläkaren har nu ett dilemma!
Jag anser också att rutinen bryter mot god vård och god dokumentation. Dokumentationen kring arbetet inom vården är grundläggande för en god vård. Bristande journalföring/dokumentation kan leda till brist i kommunikation mellan olika behandlare och olika vårdenheter, vilket leder till konsekvenser för psykiatriska patienter.
Det är svårt att skriva journal rutiner för psykiatrisk vård. Det handlar om att våga värna om patientens väl i första rummet, och kravet på rutiner gällande dokumentation bryter mot lagen. Enligt lagen ska alla vårdinsatser journalföras/dokumenteras. HSL värnar om patientens rätt till god vård.
Självklart måste behandlaren fortsätta i så god omfattning som möjligt beskriva i journaltext hur behandlaren bedömer patienten, situationen och vilka avvägningar man gör. Dels underlättar detta för andra som kan behöva ta del av information: jourläkare, sjuksköterska på avdelningen eller andra yrkesprofessioner. Dels handlar det om att som behandlare tydliggöra de bedömningar man har gjort och grunderna för detta utifall att något skulle hända, men också för att skydda sig själv vid granskning.
Till exempel grumlad tankeförmåga, misstänksamhet, brist på självinsikt, destruktiva beteende etc. är vanliga symtom vid psykisk sjukdom. Journalen ska fungera som ett arbetsverktyg och underlag för dem som ansvarar för patientens vård och att kunna hantera psykiatriska patienter på ett professionellt sätt.
Du skriver att” chefsläkaren har nu ett dilemma.” Jag anser om chefsläkare inte vågar säga emot dessa och han försöker skydda sig själv, bör han väl lämna sitt uppdrag. Chefsläkaren är viktig person i sjukvårdsorganisation/psykiatrin, vars ställningstagande och åsikter för verksamheten är viktig och vid behov påverka. Det är av stor betydelse att erfarna, vidsynta och prestigelösa kolleger är beredda att ta på sig uppdrag av denna typ.
Jag anser att du har ett starkt professionellt självförtroende, är analytisk, kunnig och viljestark, är van att ta ansvar, är intellektuellt begåvad person med ingående kännedom om psykiatrins/sjukvårdens interna och externt arbete, är insatt om den medicinska utvecklingen, är visionär och utvecklingsinriktat etc. Du är även mycket omtyckt bland dina patienter och personal. Du är lämpligt och kvalificerade att ta på dig chefsläkare uppdragen.