Västerländsk etik
Etik (från grekiska) och Moral (från Latin) handlar om en uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt som inom en population har vuxit fram som sedvänja. Helt enkelt handlar det om människors uppfattning om vad som är ”rätt” och ”fel” uppträdande och förhållningssätt i olika frågor.
I vissa sammanhang menar man att Etik är teorin och Moral är praktiken av samma fenomen.
Etik och moral är relativt tomma ord i sig själva (liksom ”uppträdande” och ”förhållningssätt”). Det finns ingen Etik UNS (utan närmare specifikation). För att värdera etiken så behöver vi förtydliga vilken etik vi pratar om. Det vi vanligen menar när vi kortfattat använder ordet etik är den västerländska etiken. Denna i sin tur har tre grundkällor:
Judisk/Kristen etik
En översvallande majoritet av våra värderingar idag kommer från bibelns två delar, och då framför allt det nya testamentet.
Budorden (Gamla Testamentet) 4-10, som är riktlinjer för människors förhållande till varandra, ger en bra grundsammanfattning av vad vi anser är rätt och fel (inte stjäla, inte dräpa, inte ha begärelse, o.s.v…). Budord 1-3 handlar om människans förhållande till gud, vilket ju är mer aktuellt om man är troende.
Det så kallade elfte budordet/den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem” finns i de flesta religioner i någon form.
Tanken att den starke ska hjälpa den svage kommer inte bara från Bamse, som många tror, utan från bibeln.
Förlåtelsen – I motsats till de flesta andra religioner är inte kristendomen en poängsamlarreligion där goda och onda gärningar ska vägas vid domedagen. Det finns en insikt att människan har en förmåga att ställa till det för sig och att man har möjlighet att få förlåtelse om man ångrar sig.
Idén om alla människors lika värde
Den fria viljan – tanken att människor inte är ödesstyrda utan har möjlighet att själva välja sin väg i livet.
Det finns i övrigt en uppsjö av etiska värderingar framför allt i nya testamentet som vi fortfarande anser är ”rätt”
Romerska rättssystemet
Det romerska rättssystemet har påverkat våra värderingar när det gäller vad som är juridiskt rätt och fel och hur detta skall handläggas av samhället. Romarna förstod att förena en tydlig logik och formell stringens med ett realistiskt sinne för det verkliga livets skiftande behov
Upplysningstidens ideal
De upplysta despoterna införde tanken att de inte enbart var härskare över ett land utan att de var folkets tjänare som skulle fatta goda beslut som befolkningen skulle ha nytta av. Det fanns en begynnande tanke av individualism som kanske bäst sammanfattas med Fredrik den stores, av Preussen, -”I mitt rike får var och en bli salig på sin fason”. Idag kanske vi skulle uttrycka det mad att man får tänka och göra som man vill, så länge det inte skadar någon annan.
Detta är alltså en förstärkning av den fria viljan. Den nämns redan i bibeln, men där finns det också tydligt uttalat vad som är rätt att välja (nämligen att tro på Gud).
Detta är den västerländska etikens grundkällor, som vanligtvis styr vad vi tycker är ”rätt” eller ”fel”.
dralbinsson 
Intressant inlägg!
Ibland används ordet ”moral” och ibland ordet ”etik”, men inte sällan blandas de samman. Ofta kan man läsa eller höra uttryck av formen: ”… etiskt och moraliskt är det si eller så…”, eller ”det här är en fråga om etik och moral”. Ursprungligen var dessa båda ord likvärdiga och var så under lång tid, men moral står i dag för de uppfattningar, mer eller mindre genomtänkta, som vi faktiskt har. Dessa uppfattningar kan sedan, men behöver naturligtvis inte, resultera i handlingar. Begreppet etik är något lättare att definiera än begreppet moral. Etik behandlar frågeställningen: hur vi bör handla.
I ett radioprogram berättade en ung kvinna att hon aldrig gick ut och dansade och inte heller gick på bio. Hon kunde inte, på programledarens fråga, riktigt ange varför hon inte gjorde detta. Hon sade sig först ha en gammalmodig uppfattning. Då hon uppmanades att precisera sig, svarade hon att föräldrarna alltid hade tyckt på det sättet och att hon själv tyckte likadant. Moraluppfattningen var inte hennes egen som hon själv hade kommit fram till genom reflektion, utan det var en uppfattning som hon hade övertagit från sina föräldrar.
Inte sällan gör människor just så: man övertar någon annans uppfattning, ofta föräldrarnas, partner, kamrater eller när man börjar arbeta övertar man äldre kollegors uppfattningar. Man kan också handla utifrån en uppfattning man tycker låter bra. Vi bör hysa all respekt för andra människors moraluppfattningar, så länge de inte kränker eller skadar någon. Men för att kunna acceptera dem, även de som står i strid med våra egna uppfattningar, bör vi kräva att den andres ställningstagande har skett efter någon form av reflektion. Den unga kvinnan hade en moraluppfattning i en fråga, men hon hade inte kommit fram till den genom att ägna sig åt etik. Hon hade inte agnat åt självständig reflektion.
Man hör ibland människor säga att en orsak till att det ser ut som det gör i Sverige med alla problem, ungdomar som bl. a knarkar och dricker, är att eleverna inte läser någon kristendom i skolan längre. De lär sig alltså inte vad som är rätt och fel; den kristna tron sitter inne med svaret. Den här tanken är associerad med en teori som kallas ”Teorin om den gudomliga befallningen”.
Hur ska nu detta tolkas? Ja, en tolkning utgår från tanken: att en rätt handling är rätt därför att Gud befaller den. Att handla i enlighet med de tio budorden är rätt, just därför att Gud kräver dessa handlingar av oss. Detta innebär också att handlingarna inte var rätt förrän Gud kräver dem av oss. Och om nu Gud inte finns, så är det inte fel att döda. Vi kan tänka oss oändligt många olika handlingar, och i detta stora hav av handlingar kan vi fiska upp de rätta genom att fråga Gud vilka Han säger är de rätta. Gud gör alltså genom sitt ord vissa handlingar rätta.
En annan tolkning är att Gud befaller oss att utföra vissa handlingar därför att de är rätta i sig; Gud inser vilka dessa handlingar är. Det rätta i dessa handlingar existerar redan innan Guds befallning. I det stora havet av handlingar fiskar Han upp de rätta handlingarna, och dessa är oberoende av Hans vilja. Han pekar bara ut dem. I den första tolkningen är det däremot Guds vilja som gör en handling rätt.
En annan teori inom denna kontext kallas ”Teorin om den naturliga lagen”. Den har sitt ursprung i gammalt grekiskt tänkande vars poäng var att allt i naturen har ett syfte. Världen är rationell och där har allt sin plats och tjänar sitt bestämda syfte. Så småningom övertog kristna tänkare denna teori, men för dem saknades något, nämligen Gud. De menade att allt som sker i naturen sker därför att det är Guds mening.
Den naturliga lagen beskriver inte endast hur saker och ting är, utan också hur det bör vara. I och med att en viss händelse sker bör den också göra det genom att den uppfyller sitt naturliga syfte. Om den inte tjänar sitt naturliga syfte har något gått fel. Öron som inte kan höra och ögon som inte kan se är på något sätt defekta. Vidare härleds moralregler från den naturliga lagen. Ett visst beteende kan vara naturligt och ett annat onaturligt. Det som då uppfattas som onaturligt är ett felaktigt beteende.
Det är t ex. naturligt för människan att göra gott och vi är också sociala varelser som bryr oss om andra människor. Den som beter sig på ett annat sätt har, enligt denna teori, en defekt personlighet på samma sätt som ögon, som inte kan se, är defekta. Detta är då sant eftersom vi är skapade av Gud utifrån Hans plan med den mänskliga naturen.
Enligt denna teori har t ex. sex som inte syftar till befruktning fördömts. Man menar då att syftet med sexualakten är just befruktning och att sex som har något annat syfte är en moraliskt felaktig handling. Romersk-katolska kyrkans moralteologi vilar på teorin om den naturliga lagen. Emellertid har denna teori få förespråkare utanför katolska kyrkan. Ett av skälen för att teorin numera förkastas är att det sker en sammanblandning mellan vad som är fallet och vad som bör vara fallet. Från ett är följer inte logiskt ett bör. Det må vara så att sex producerar barn, men utifrån detta faktum följer inte logiskt att detta enbart bör vara syftet med sex. Man kan heller inte utifrån händelser i naturen referera till syften eller världen.
I Sverige utövar dessa religiösa teorier inte något inflytande. Men det är annorlunda i andra delar av den kristna världen. Inom katolska kyrkan finns t ex. ett anståndstagande till preventivmedel och givetvis till aborter. I USA gjorde en företrädare för det republikanska partiet ett uttalande där han menade att kvinnor inte kunde bli gravida efter våldtäkt. Kroppen, menade han, reagerade med ett avståndstagande. En annan republikan menade att graviditet efter våldtäkt är Guds vilja och därför har man inte rätt att avbryta graviditeten. I USA finns det även de som, utifrån sin kristna övertygelse, menar att det är moraliskt rätt att döda gynekologer som utför aborter. Tyvärr är det också så att människor använder en religion för att rättfärdiga en övertygelse som egentligen inte finner något stöd i den aktuella religionen.
Hur kommer vi fram till ett etiskt ställningstagande? Kvinnan från radioprogrammet hade inte kommit fram till sitt ställningstagande efter självständig reflektion. Hon hade istället övertagit någon annans, i det här fallet föräldrarnas, moralföreställning. Det är sällan fruktbart att enbart lyssna till andra eller att gripa tag i en tanke direkt i luften. Vi måste själva fundera och systematiskt reflektera, vilket förutsätter en förmåga att identifiera ett moraliskt problem. För att överhuvudtaget kunna identifiera ett etiskt dilemma krävs någon sorts moraliskt intuition, dvs. att man även använder sig själv som instrument. Det är även viktigt att ha kunskap om de fakta som utgör förutsättningen för den etiska reflektionen.