En övergripande myndighet för minskad suicidalitet?

Så är det dags att kommentera denna insändare från förra veckan.

En ny myndighet måste sätta stopp för självmorden

Insändaren för fram åsikten att självmord är ett så allvarligt folkhälsoproblem att mer, och framför allt samlade, åtgärder skulle behövas för att få ner självmordstalen i landet. Man konstaterar, liksom jag tidigare gjort, att självmordstalen inte sjunker trots de satsningar som har gjorts. Man föreslår en övergripande myndighet som kan ta ett helhetsgrepp om frågan och som ska föreslå och samordna insatser samt utvärdera effekterna.

I grunden är jag helt enig med författarna. Självmordsproblematiken är inte ett vårdproblem primärt, det är ett samhällsproblem. Om problemet ska åtgärdas, med resultatet att suicidtalen sjunker, måste andra insatser till än de man för tillfället förlitar sig på. Man nämner bättre evidensunderlag och meningsfull sysselsättning till unga, viket jag gärna skriver under på. Hade man fortsatt med bättre missbruksvård, mindre sensationslysten massmedia, förbud mot suicidriskbedömningar och händelseanalyser som anpassats för ändamålet, så hade jag varit än mer imponerad.

Det som gör att jag ändå känner en viss tveksamhet inför utspelet är att det förmodligen kommer att vara samma gäng entusiaster, som idag arbetar med suicidprevention, som kommer att söka sig till den nya myndigheten. När IVO bröts loss från socialstyrelsen så var det bara samma människor, med samma arbetssätt, som fortsatte arbetet fast under ett nytt namn. Samma personer med samma idéer kommer inte att göra ett bättre arbete för att de får ett nytt namn.

Jag tror inte heller, som författarna, att trafiksäkerhetsverket/vägverket är en bra förebild. Trafiksäkerhet i Sverige sköts visserligen föredömligt på alla plan och resultaten är därefter. Men, trafiksäkerhet är fortfarande ett greppbart system där utförda insatser kan utvärderas. Självmordsproblematiken är ett kaotiskt system där val av insatser och möjlighet till utvärdering måste förstås utifrån kaosteori. Att tro på ”delmål” och ”årliga mål” är redan det tecken på att man inte förstår problematiken.
En myndighet som verkligen skulle kunna påverka suicidtalen måste kunna påverka ekonomisk politik, jobbpolitik, missbruksvård och lagstiftning kring alkohol och droger, vapenlagar, samhällsbygge, massmedial rapportering och sjukvård. Det är mycket ansvar för en ny myndighet.

Jag hoppas ändå att frågan hålls levande för det är denna typ av myndighet som skulle kunna göra skillnad.