Lokala landstingsnyheter

Mycket bra inlägg!

Ditt förslag är framåtblickande och utvecklingsinriktat att bygg ett nytt sjukhus och samlokalisera specialistvård i form av s.k. specialistcentrum. Det går knappast att diskutera sjukvårdens/psykiatrivårdens framtid utan att beröra den medicinska specialisering, utformning och utbyggd. Det finns behovet av att anpassa sjukvården till ett framtida behov, vilket enligt min mening, måste mötas med en kraftig utbyggnad av specialistvård. Ditt förslag att samlokalisera specialistvård skulle kunna uppfylla målet om en tillgänglig, kostnadseffektiv och professionell vård. Det finns starka belägg för att en utbyggt specialistvård har positiv värde för samhällsekonomin i stort, men för hälso- och sjukvårdens ekonomi i synnerhet.

I en rapport redovisar SKL en jämförelse mellan Sverige och övriga OECD-länder. I några sammanfattande slutsatser konstateras att Sverige jämfört med andra länder :
1) Hantera det största vårdbehovet (med andelen äldre i befolkningen som indikator). 2) har måttliga kostnader (mätt som kostnad per invånare och år och som andel av BNP) 3) Använder måttliga resurser (mätt som antal läkare och sjuksköterskor per tusen invånare) 4) visar goda medicinska resultat och effektivitet (exempelvis låg spädbarnsdödlighet, hög överlevnad i hjärt-/kärlsjukdomar, låg dödlighet i cancer, psykiatrisk vård framgångsrika behandlingsmetoder. 5) Framtida utmaningar är att befolkning ökar och krävas ny utbyggt specialistvård.

De viktigaste frågorna är vilken roll psykiatrivården ska ha i samhället och vilka resurser som behövs för att kunna uppfylla denna roll. Hur vården ska organiseras är till stor del en funktion av de utmaningar man ställs inför. Några utmaningar är förutsägbara medan andra blir mer uppenbara med tiden. Ett aktuellt exempel är vården av nya målgrupper psykiatriska patienter där man på förhand kunnat förutse att vårdbehovet kommer att öka men sannolikt inte haft/har tillräcklig med resurser och kunskapsstyrning av socialstyrelse om behovens omfattning. Ett annat exempel är behovet av att satsa på förebyggande insatser för att på sikt minska på sjukdomsbördan, psykisk ohälsa och självmord i samhället. Mer översiktligt kan framtida utmaningar sammanfattas enligt följande sammanställning:

1) Det kommer att vara en fortsatt snabb vetenskap medicinsk utveckling/medicinskteknisk utveckling. 2) Psykiska sjukdomar/välfärdens sjukdomar växer och kräver resurser. 3) Medborgarna vill ha mer att säga till i sjukvården/psykiatrivården. 4) Vi kommer inte att acceptera väntetider eller bristande kvalitet. 5) Prioriteringsdiskussioner kommer att ändra karaktär. 6) Sjukdomspanoramat blir alltmer globalt. 7) Det kommer att krävas nya resurser och idéer i vården. 8) Nya krav kommer att ställas på sjukvårdens ledare. 9) Nya krav kommer att ställas på politikernas kompetens för att hantera sjukvårdens/psykiatrins inriktning och utformning. 10) Det finns överlag ett stor förtroende för slutenvårdens specialister. Specialister/experter kommer i ökande utsträckning kräva att få/ta ansvar för formerna och innehållet i sjukvårds/psykiatriskt utvecklingsarbete.

Punkten förändringar prioriteringsdiskussionerna kan vara värd att uppmärksamma. Det finns en bred enighet kring att vården ska fördelas så att den i första hand kommer dem till del som mest behöver den. Samtidigt finns ett ökande problem i att en del av den högspecialiserade vården är mycket kostsam och kan kräva en annan fördelning av de medel som satsas på hälso- och sjukvården.

Sammantaget finns det en rad utmaningar som vården, och psykiatrivården i synnerhet, kommer att behöva hantera framöver. Hur man möter dessa utmaningar kommer att ha stor betydelse för vilken psykiatrivården kommer att ha i framtidens sjukvård.