Nyårsmål
I början av 2014 skojade jag med en medarbetare och föreslog att vi skulle ha som mål för året att självdestruktiviteten skulle upphöra i Kronoberg innan årets slut. Det tycktes vid tillfället orealistiskt att det skulle kunna bli så. Men, av kända och okända orsaker visade det sig ändå bli verklighet.
För att förtydliga uppgiften så är det inte så att ingen kronobergare skadar sig själv. Vi har kvar vår andel av självmordsförsök som ibland tyvärr slutar i fullbordade suicid. Men den grava, oregerliga självdestruktiviteten, där vården är helt paralyserad, är faktiskt borta.
Styrkt av detta känns det adekvat att ställa upp ett antal nya orealistiska mål som ska genomdrivas 2015. Jag sätter följande mål:
1. Få socialstyrelsen/IVO att överge sin fixering på suicidriskbedömningar
2. Sammanslagning av Neuropsykiatrin och Psykiatrin i Kronoberg
3. Tydliga vårdplaner på alla patienter på Allmänpsykiatriska enheten
4. Förändrad metod vid händelseanalyser
5. Definition av begreppet vårdskador inom psykiatrin
dralbinsson 
Må alla dina mål gå i uppfyllelse!
En sammanslagning av neuropsykiatrin och psykiatrin är ett realistiskt mål. Psykiatrin har utvecklats ur neurologin, den medicinska vetenskap som handlar om nervsystemets sjukdomar. Den snabba utvecklingen av hjärnforskningen har fött en stark och förståelig optimism om att psykiska sjukdomar snart kan diagnosticeras på samma sätt som neurologiska sjukdomar.
Ett område där neurologi och psykiatri ligger nära varandra är vid s.k neuropsykiatriska tillstånd. Med uttrycket neuropsykiatriska tillstånd klumpar man ihop adhd, aspergers syndrom, med övriga autismspektrumtillstånd och psykisk utvecklingsstörning. Det är inte något särskilt exakt uttryck eftersom alla psykiska tillstånd är neuropsykiatriska. De har en neuronal grund och ger psykiska uttryck i form av påverkat själsliv och lidande.
Gemensamt för tillstånden är att de alla är utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa tillstånd ger problem tidigt i livet och miljö spelar roll för om och hur besvären ter sig. Symtomen kvarstår livet ut i vanlig mening utan hjälpen syftar oftast till att korrigera omgivningens förväntningar och beteende. Det betyder också att det blir mer angeläget att hitta lämpliga hjälpmedel än att ge medicin.
Neuropsykiatriska tillstånd är funktionsnedsättningar, dvs. de säger något om samhällets förväntningar på sina medborgare. När kraven överstiger förmågan hos en enskild individ, har det uppstått en funktionsnedsättning. Ökar vissa krav i samhället kan de funktionsnedsättningar bli fler.
Det är även realistiskt mål med tydliga vårdplaner för psykiatriska patienter. Alla psykiatriska patienter ska ha en vårdplan. Den ska beskriva de behandlingsinsatser som ska sättas in och när de ska genomföras. Är andra myndigheter inkopplade, t ex socialtjänsten, ska framgå av vårdplanen. Den är särskilt viktigt för de sjukaste och mest vårdbehövande. Då krävs många olika insatser och synkroniseringen mellan olika interventioner kan vara avgörande för hur det går. Det är den behandlingsansvarige läkare som ansvarar för vårdplanen. Om denne är inhyrd eller inte engagerad i verksamheten saknas någon som kan ta det fulla ansvaret vilket blir uppenbart om någon går snett. Då blir skillnaden mot kroppssjukvården tydlig. Där tar alltid en erfaren läkare ansvaret vid svår sjukdom och ingen ifrågasätter detta, allra minst patienten.
Att få socialstyrelsen/IVO att överge sin fixering på suicidriskbedömningar och förändrad metod vid händelseanalys kan bli problematiskt. Socialstyrelsen/ivo måste nog själv inse att suicidriskbedömningar står på osäker vetenskaplig grund. Det är även ologiskt med nuvarande händelseanalysmetod efter en suicid eftersom suicid kanske inte berott på ett fel i sjukvården i sig eller på något annat som varit svårt att förutse.
Socialstyrelsen har inte lyckas få ner suicidtalen i landet. Det senaste decenniet finns inte någon påtaglig minskning av antalet suicid. Suicidförsök och självdestruktiva beteende har tvärtom ökat bland unga de senaste tio åren. Socialstyrelsen bör nog ifrågasätta sin nuvarande arbetsstrategi.
Definition av begreppet vårdskador inom psykiatrin är angeläget. För inlåsta psykiatriska patienter kan vården således resultera till vårdskada. Det som händer inne på en låst avdelning på ett sjukhus är att förmågan att fungera som en aktiv, vuxen och ansvarstagande person vittrar sönder. En kommun kan t ex. försvåra ett behandlingsarbete genom att inte lösa boendefrågan på ett bra sätt. Att vara kvar inom psykiatrin mer än nödvändigt är inte bra, man blir väldigt isolerad, Evighetslång psykoterapi behandlingskontakt utan framgång kan resultera till vårdskada. Interaktioner med andra mediciner kan resultera till vårdskada etc…