Den Hippokratiska eden

Läkare i Sverige idag svär ingen ed för att bli läkare. Det finns faktiskt en diskussion huruvida det borde finnas en ed, men det finns ingen konsensus om att införa en ed, och skulle det någon gång bli konsensus om det så kommer naturligtvis diskussionen om vad som ska ingå i eden. Det man ofta syftar på när man pratar om läkareden är Hippokrates ed som skrevs ner för sådär 2500 år sedan, men som alltså inte är i bruk längre:

Jag svär vid Apollon, läkaren, vid Aesklepios, Hygiea och Panakeia samt alla gudar och gudinnor, tagande dem till vittnen, att jag efter bästa förmåga och förstånd skall hålla denna min ed och denna min förpliktelse (1).

Den som lärt mig denna konst skall jag akta lika högt som mina föräldrar, jag skall dela med honom vad jag äger och hjälpa honom i nödens stund. Hans söner skall jag betrakta som mina bröder, och om de önskar lära denna konst, skall jag undervisa dem däri utan lön eller villkor. Föreskrifter, föreläsningar och allt vad undervisning i övrigt kräver skall jag ge mina och mina lärares söner samt de lärjungar, som avgivit skriftlig och edlig förbindelse enligt läkares sed, men inte någon annan (2).

Efter förmåga och omdöme skall jag följa den behandling jag anser gagnerikast för mina patienter och det som kan skada eller irritera dem skall jag undvika (3). Jag skall icke ge någon gift, även om jag blir ombedd, ej heller ordinera något sådant (4); ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel (5).

I renhet och fromhet skall jag leva mitt liv och utöva min konst (6). Stensnitt skall jag icke befatta mig med utan överlåta denna praktik åt dem som sysslar därmed (7).

I de hus där jag går in skall jag vara till gagn för de lidande och avhålla mig från varje medveten fördärvlig orättrådighet, särskilt från könsumgänge med kvinnor och män, såväl fria som slavar (8).

Vad jag under min yrkesutövning än hör och ser bland människor av den beskaffenhet att det måhända icke bör spridas, skall jag förtiga och betrakta som osagt (9).

Om jag nu håller denna min ed och ej brister däri, så må det förunnas mig att glädja mig åt livet och min konst, aktad av alla människor i alla tider. Men om jag bryter och blir menedare, då må motsatsen bli min lott (10).

Det finns en del som jag känner håller efter 2500 år, men en hel del som skulle behöva uppdateras:

1. Först kanske man bör hitta något nytt att svära vid. Jag känner inte ens till tre av de namngivna gudarna.

2. Respekten för kollegor är viktig, men bör sträcka sig i alla riktningar, inte bara elevens respekt för läraren.

3. Att ge bästa tänkbara behandling med minsta möjliga biverkningar är bra. Den behåller vi.

4. Att ge aktiv dödshjälp är inte lagligt i Sverige, men förekommer i andra civiliserade länder. Själv är jag tveksam till bruket då jag ser risk att andra intressen kan påverka besluten.

5. Abortmotstånd ägnar vi oss inte åt idag (man bör komma ihåg att fosterfördrivande medel inte var särskilt säkra för kvinnan för 2500 år sedan)

6. Att ta hand om sig själv och sin egen hälsa, samt vara en moralisk förebild, kanske vi borde betona hos den moderne läkaren.

7. Kirurger är också läkare. Stensnitt är alltså en form av kirurgi

8. Återigen påpekas att vi ska göra gott och inte skada – och vi ska inte inleda sexuella relationer med patienter. Den behåller vi

9. Tystnadsplikt. Lika aktuellt idag som för 2500 år sedan.

10. Vad händer om man bryter en ed idag? Vad ska en modern ed hota med? Jag ser en poäng med att införa en ed för läkare, men jag ser också svårigheterna med att göra det.

Varför svär svenska läkare inte ed?