Om andra specialiteter gjorde som psykiatrin…

Bra bild!

De lagar som styr psykiatrin är desamma som för övrig sjukvård, i första hand Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Portalparagrafen i HSL anger att sjukvårdens verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket utesluter tro, vidskepelse och vilda gissningar i vårdens innehåll, arbetssätt och organisation. Allt som görs i sjukvårdens verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så säger lagen.

Varje år dör över 1 500 personer i suicid i Sverige. En del av dem har inte kontakt med psykiatrivård, en del av dem har inte kontakt med psykiatrivård.

Att vid en patientkontakt göra en bedömning av risken för en ny suicidhandling är svår uppgift för läkare och annan personal, dels eftersom det är svårt att förutse ovanliga händelser, dels eftersom suicidalt beteende kan ha så olika syfte. Hur denna bedömning ska göras och dokumenteras finns det rekommendationer om i kliniska riktlinjer och regionala och lokala vårdprogram.

Ofta föreslås instrument eller skattningsskalor för suicidriskbedömning som ett hjälpmedel. När suicid inträffat har kontrollmyndigheterna efterfrågat att sådana instrument skulle ha använts för dokumentation i journalen. Kliniker har efterfrågat att få veta vilka instrument som i så fall är tillförlitliga.

Vetenskapligt stöd saknas för suicidriskbedömningen, enligt SBU-rapport (2015). Den visar att ”det saknas vetenskapligt stöd för att något skattningsinstrument har tillräcklig tillförlitlighet för att användas för att förutsäga framtida suicid”.

Vilken betydelse kan ett sådant kunskapsunderlag ha för sjukvården/psykiatrivården, för medicinskt ansvariga chefer och för dem som utarbetar riktlinjer och vårdprogram?

Socialstyrelsen/ivo kan inte kräva att kliniker använder instrument som saknar vetenskapligt stöd.