Självinläggningar inom psykiatrin i Jönköping

Bra inlägg!

Dr. Maj-Britt Martinsson jobbar för att metoden brukarstyrd inläggning ska etableras i Region Jönköpings län. Enligt Maj-Britt Martinsson konceptet går ut på att man gör upp ett kontrakt tillsammans. Även psykiatrivården i Stockholm (SvT – Lägg in dig själv om du mår dåligt) lägger tonvikten på att kontrakt måste skrivas på.

Jag tänker ifrågasätta kontrakt metoden och maktens blindhet inför patienternas underläge. Ett sätt utöva makt är att skriva ”kontrakt” med psykiatriska patienter. Skötsamhetskontrakt går ut på att patienten lovar att sköta sig på ett visst sätt för att få en belöning, vanligen permission eller annan förmån. I värsta fall kan belöningen vara att slippa straff, som t ex. att bli utskriven utan vård. I stället för att vara självklara behandlingsmål i en vårdplan som vårdgivaren tillsammans med patienterna ska ansvara för. Genom att skriva kontrakt förvandlas vården till en låtsasskola som sätter upp mål för eleverna. Patienten är i praktiken inte fria att säga ja eller nej. De har inte fått delta i en fri och jämställd diskussion om vad kontraktet ska innehålla.

Kontrakten föreskriver bara sanktioner mot den ena parten och bortser därmed från hur vårdmiljö och behandlingskvalitet påverkar vårdresultatet. Går det dåligt är det bara elevens fel. Viktigast av allt, den som konstruerar kontrakten är också domare, dvs. bedömer om kontraktsvillkoren är uppfyllda. På så sätt blir dessa kontrakt egentligen en formalisering av det beroende och den maktlöshet som många patienter de facto befinner sig i. Det blir en faktisk, verklighetsbaserad erfarenhet, inte bara en ”upplevelse”. Om sedan behandlare problematiserar och tolkar en sådan vanmakt som om den var en illusion, en subjektiv känsla utan verklighetsförankring, dras tumskruvarna åt ett varv till.

Många sådana här ”kontrakt” tillämpas på olika slags institutioner, inte minst inom narkomanvården. Varför låtsas som om det är en ömsesidig överenskommelse när det är ett beslut av den som all makt äger ? Vad säger Socialstyrelsens jurister när vården kallar sina beslut för ”kontrakt” i stället för vård ? Och att ansvaret för all vårdresultat läggs på patienterna ? Ska de som fått otillräcklig hjälp även ta ansvar för vårdens brister och för oengagerad och okunniga läkare/behandlare ?

Jag föreslår att alla patienter som behöver psykiatrivård ska ha en vårdplan istället för skötsamhetskontrakt. Vårdplanen och behandlingsupplägget ska utarbetas i samråd med patienten.