Vårdplaner

Jag har tidigare diskuterat behovet av vårdplaner och problemet med vårdplaner.

Efter lång tid närmar sig nu datumet då det kommer ett datastöd för att göra vårdplaner som kan användas och vara till nytta för patienter och vården. Detta är ingen raketvetenskap. Detta är egentligen inget nytt påfund. Det är en blandning av Habiliteringstänkande, Grundläggande behandlingsarbete, Struktur och Verklighetsanpassning (och den blandningen kanske är både raketvetenskap och nytänkande när allt kommer omkring)

Vårdplanen för psykiatrin i Kronoberg kommer att vara en enkel journalanteckning med fyra kända sökord. Datastödet innebär att just den anteckningen kommer att vara lätt att hitta i en datajournal som lätt blir en djungel av ord och anteckningar.

 Vårdplan

Diagnos/Problem: Under denna rubrik listas patienten diagnos/er samt de problem som framkommer under kartläggningen av patienten. Missbruk? Relationer? Tidigare (icke fungerande) behandlingar. Vad är det som hindrar patienten för att leva ett fungerande liv? Vad är orsaken till att patienten befinner sig inom den psykiatriska vården?

Mål: Under denna rubrik beskrivs meningen med vården. Vad ska patienten uppnå med sin tid inom psykiatrisk vård? Vad ska förändras hos patienten eller i patientens liv för att denne ska kunna leva ett fungerande liv?

Om patienten har en psykisk sjukdom (depression, bipolaritet, psykossjukdom, ångestsyndrom) kan målet vara att bli frisk eller att sjukdomen håller sig stabil.

Om patienten har en psykisk funktionsnedsättning (Personlighetsstörning, neuropsykiatrisk störning) eller en beteendestörning (missbruk, ätstörning, självdestruktivitet) är målet INTE att bli ”frisk” utan kan vara att upphöra med destruktiva beteenden (t.ex. upphöra med missbruk), öka sin funktionsgrad inom definierade områden (t.ex. återkomma i sysselsättning) eller så kan målet vara att stöda nätverket (det professionella eller civila) runt patienten.

Målet bör aldrig definieras med flum av typen ”må bättre”, ”få bättre självkänsla” eller ”förstå sig själv bättre”. (Detta kommer att uppfyllas ändå om målen följs men kan inte vara definierade mål eftersom de inte är mätbara). Mål får heller inte förväxlas med nästa rubrik: Medel. Det är aldrig ett mål att erhålla behandling. Målet kan t.ex. inte vara ”att få KBT”.

Medel: Under denna rubrik beskrivs de insatser som psykiatrin ska göra för att uppnå de uppställda målen. Detta kan naturligtvis röra sig om läkemedelsförändringar och psykoterapeutiska insatser men kan också röra sig om andra behandlarinsatser eller behov av samordnade planeringar med vårdgrannar eller andra myndigheter.

Utvärdering: Sista sökordet i vårdplanen handlar om tidpunkten då det ska utvärderas om Medel/Insatser har lett till uppfyllande av Målen. Detta kan röra sig om en viss tidsrymd eller ”när samtliga insatser är slutförda”. Skulle målen inte vara uppfyllda görs bedömningen om det var insatserna som var fel, målen som var fel eller om behandling inte är möjlig att utföra.