Datorspelsberoende i ICD 11

Den nya manualen för kodning av sjukdomar har kommit. ICD 10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems ) byts ut mot ICD 11. ICD 10 har drygt 25 år på nacken och det behövdes en modernisering, inte minst av psykiatrikapitlet. Det finns en hel del att kommentera om den nya klassificeringen, och jag tänkte diskutera Datorspelsberoende.

Diagnoserna i ICD delas in i kapitel där t.ex. neurologiska diagnoser har ett kapitel och endokrinologiska diagnoser har ett annat kapitel. De psykiatriska diagnoserna har också sitt kapitel, vilket gör att koder för psykiatriska tillstånd alltid börjar med bokstaven F. Detta kommer att bytas till siffran 06 i ICD 11.

Det är viktigt att komma ihåg att Diagnoser inte är samma sak som sjukdomar. Bara för att det finns en diagnos betyder inte det att tillståndet är en sjukdom. Tvillinggraviditet (O30.0), Fetma (E66.9) och Extrem fattigdom (Z59.5) är diagnoser men är inte sjukdomar. Diagnoser är koder för att registrera orsaker till sjukvårdsbesök – och måste inte vara sjukdomar även om det vanligtvis är så.

6C51.1 Gaming disorder, predominantly offline is characterized by a pattern of persistent or recurrent gaming behaviour (‘digital gaming’ or ‘video-gaming’) that is not primarily conducted over the internet and is manifested by: 1) impaired control over gaming (e.g., onset, frequency, intensity, duration, termination, context); 2) increasing priority given to gaming to the extent that gaming takes precedence over other life interests and daily activities; and 3) continuation or escalation of gaming despite the occurrence of negative consequences. The behaviour pattern is of sufficient severity to result in significant impairment in personal, family, social, educational, occupational or other important areas of functioning. The pattern of gaming behaviour may be continuous or episodic and recurrent. The gaming behaviour and other features are normally evident over a period of at least 12 months in order for a diagnosis to be assigned, although the required duration may be shortened if all diagnostic requirements are met and symptoms are severe.

Det har länge varit känt att datorspel är beroendeframkallande i betydelsen att det är lätt att fastna i ett spel och kanske bli sittande längre än vad man hade tänkt. Termen ”beroendeframkallande” används som ett försäljningsargument eller som en positiv beskrivning i en datorspelsrecension. Ett spel som inte är beroendeframkallande är vanligen tråkigt. Om det beskrivs som ”pedagogiskt” kan man räkna med att det är både tråkigt och ointressant.

Datorspelande har varit föremål för vuxenvärldens oro sedan datorspelen kom, för en större publik, på 80-talet. Datorspelande, bordsrollspel, videofilmer (VHS) och hårdrocksmusik har alla förknippats med ökade våldstendenser och asocialt beteende. Det finns ingen vetenskap som stöder detta, utan det handlar enbart om moralpanik över nya fenomen. Den svenska Beck-filmen ”Spår i mörker” från 1997 handlar om hur hemskt ungdomar kan påverkas av datorspelande, då en grupp ungdomar tar spelets dödande till verkligheten och halshugger människor i Stockholms tunnelbana. Filmen är (och var redan 1997) en kalkonfilm där en vuxenvärld tydligt visade att de inte förstod ett dugg av hur datorspel fungerade.

I Sverige har det funnits en tro att datorspelande redan är en psykiatrisk diagnos. Den amerikanska diagnosen Gambling disorder (d.v.s. spel om pengar) har översatts till ”spelberoende” vilket fått människor att tro att det redan är en diagnos. Från och med ICD 11 blir detta dock verklighet och moralpaniken smyger sig in i diagnosmanualen. Både datorspelsberoende över nät och utan internet är diagnoser och (av outgrundlig anledning) ska dessa kodas med olika diagnoskoder (FC51.0 och FC51.1).

I verkligheten träffar vi inom psykiatrin människor som ägnar alltför mycket tid åt datorspelande. Det är människor som mår dåligt, isolerar sig, inte kan arbeta och inte vill sluta spela. Ingen av dessa individer har dock datorspelsberoende som sin huvuddiagnos. Det finns alltid en annan orsak till att människor hamnar i detta beteende utan att kunna bryta det (inte sällan Autismspektrumstörning). En annan orsak till överdrivet datorspelande kan vara svaga föräldrar som inte vill hamna i konflikt med sina barn genom att sätta gränser för spelandet. Det är bättre och kalla det för en diagnos och låta samhället ansvara för uppfostran.

Vi får vara glada över att ICD 11 inte samtidigt listar, Bordsrollspelsberoende, Hårdrocksmusiksmissbruk, Netflixtittande, Bokläsningsberoende eller Friluftsmani som diagnoser. Det är andra beteenden som det kan bli för mycket av ibland.