Humerus Ashes om självskador

Det är tre och ett halvt år sedan Smålandsposten rapporterade om Fribiljettsstudien. Jag har själv knappast varit inblandad i det egentliga arbetet med studien men bistått lite med bakgrund och resonemang. Arbetet har utförts av kollegorna Dr Hauksson och Dr Begagic.

Tidigt drabbades vi av ett etiskt märkligt fenomen. Jag är inte säker på att jag kan återge resonemangen korrekt, men jag uppfattade det så här:

För att få kalla en medicinsk studie för just ”studie” och därmed även ha goda möjligheter att få den publicerad i någon vetenskaplig tidskrift så behövs ett etiskt godkännande.  Dr Hauksson ansökte om detta men fick svaret att det krävdes ett godkännande från de patienter vars journaler som behövdes granskas. Eftersom det rörde sig om ett stort antal patienter och såg vi det som osannolikt att vi skulle kunna få godkänt från samtliga. Utan godkännande från samtliga patienter så skulle siffrorna i studien inte bli korrekta, med stor risk för statistiska fel och således felaktiga resultat. Det fungerade dock etiskt att utföra samma vetenskapliga arbete och kalla det för ett ”kvalitetssäkringsprojekt” (eller liknande) och på så sätt komma förbi de höga kraven på etiskt godkännande för en studie. Vi hamnade alltså i ett läge där vi kunde göra en kvalitetssäkringsprojekt som skulle ge korrekta resultat eller kalla det för en studie, men som tyvärr skulle innehålla felaktigheter.

Vi fick även förslaget att göra en helt ny studie och göra den mer vetenskapligt smakrik genom att dela upp patienter i en kontrollgrupp som skulle få gammaldags behandling (med suicidriskbedömningar av läkare samt tvångsvård och övervakning) och en grupp som skulle erhålla behandling med fribiljetter, en så kallad RCT-studie. Problemet med det var att vi redan visste att vi hade en metod som var så framgångsrik att det var etiskt oförsvarbart att starta en studie där vissa patienter skulle tvingas erbjudas ett omhändertagande som var sämre än det vi ville studera. Detta alternativ skulle alltså se mer etiskt ut på pappret men vara direkt oetiskt i verkligheten.

Så vi har fått kalla det för ett kvalitetssäkringsprojekt och acceptera att det kanske inte kommer att gå att publicera i någon vetenskaplig tidskrift…

Sakta men säkert publicerar nu Dr Hauksson kvalitetssäkringsprojektet på sin egen blogg Humerus Ashes.

Läs och njut!