Nära vård, igen…

Det finns en ny organisation i Regionen som kallas PPR, vilket står för Primärvård, Psykiatri och Rehabilitering. Vi sorterar numera under samma chef, och i veckan var vi iväg på planeringsdagar, eller Kick off.

En viktig orsak till att ha dessa dagar är möjligheten att träffa medarbetare från samma organisation eftersom allt samarbete blir lättare om man har ett ansikte på en person och gärna ett trevligt intryck.

Man behöver också ett tema att mötas kring och denna gång var det Nära Vård. Det nya slagordet som kommer att genomsyra, och förvirra, vården de närmaste åren.

Ett annat slagord som användes flitigt under planeringsdagarna var uttrycket ”Berättelse”. Berättelse är alltså samma ord som ”Narrativ” som är trendigt nu (och som jag känner mig lite mer bekväm med). Vi uppmanades att skapa vår egen Berättelse….men vad är det?

Jo. För några år sedan hånskrattade världen åt uttrycket ”alternativa fakta”. Man menade att det bara finns fakta och ickefakta. Alternativa fakta måste alltså vara ickefakta, dvs fel eller lögn. I ett Narrativ menar man att det visst finns alternativa fakta (eller olika perspektiv, synsätt…)  och att man kan välja vilka fakta man vill framhålla och presentera som verkligheten.

”Vården fungerar bra och patienter är nöjda” är en faktauppgift, men även ”Patienter drabbas av vårdskador och många är missnöjda” är fakta. Det spelar en enorm roll hur man väljer att presentera uppgifterna, inte minst i synen på den egna arbetsplatsen. En arbetsgrupp i vården gör ett bättre arbete om de tror på det de gör.

Massmedia har länge haft en viktig roll att beskriva Berättelser/Narrativ för olika fenomen i världen. Massmedia har också ett Narrativ om sig själva att ”de presenterar faktakontrollerade nyheter”, men ett lika sant Narrativ om massmedier är att ”de vinklar sina nyheter till oigenkännlighet för att tjäna pengar och styra opinionen”.

För ett par decennier sedan dök begreppet ”att pudla” upp. Detta rekommenderades till olika chefer för att slippa plågas av journalistdrev. Poängen var att chefen skulle erkänna alla fel organisationen anklagades för och be om ursäkt för allt vilket tillät chefen att komma undan kritik, men samtidigt överlät han eller hon åt massmedia att styra Narrativet. Resultatet när man använder ”pudlande” som strategi är att chefer betraktas som ynkryggar som inte står upp för sin organisation, vilket är ett dåligt Narrativ att bygga en organisation på.

Vi går vidare till det andra modeuttrycket…

Nära Vård är förvirrande för det handlar egentligen om att hantera ett antal problem som minskande resurser och minskande möjligheter att hitta personal till vården, vilket gör att vården måste förändras för att räcka till i framtiden. Detta är inte förvirrande i sig, men när Nära Vård ska presenteras vågar ingen prata om resurser utan man använder löftesrika termer som handlar om att vården ska ”komma närmare” patienten. Målet med Nära Vård och löftena om hur mycket bättre allt kommer att bli stämmer inte överens.

Jag skrev om Nära Vård för ett år sedan – samma sak gäller fortfarande

Nära Vård är bra och nödvändigt, men det kommer inte hända någonting om man inte börjat ta tag i de frågor som faktiskt är avgörande:

USLA DATORLÖSNINGAR. Om vi tror att digitala lösningar ska rädda vården så går det inte att nöja sig med usla datalösningar. Det är ingen lösning att fortsätta med det vi gör nu, med usla lösningar, påstå att det är bra lösningar, och skylla på personalen som inte lär sig hantera de usla lösningarna. Oavsett mod och kämpaglöd behöver vi tekniken med oss…

DATORNS ANSVAR. Om digitalisering verkligen ska vara en spelare i framtidens vård så måste vi fatta beslut om att datorn får ta ansvar. Egentligen är det ju inte datorn som tar ansvaret, utan detta delas mellan patienten och den som matar in parametrar i datorn. Vi måste dock ta beslutet att detta sätt att bedriva vård är lika säkert som det vi använder idag (och det kommer det att bli). Med dagens usla datalösningar blir det inte lika säkert, och det är ytterligare ett argument för att kräva fungerande datalösningar.

MENINGSLÖS ADMINISTRATION. Vi gör så otroligt mycket onödigt i vårt arbete. Vi använder 19 klick för att starta en vårdplan, vi skriver långa anteckningar om symtom patienter INTE har för att visa att vi har varit duktiga och frågat, vi skriver meningslösa intyg som vi sedan måste förtydliga för att mottagaren inte vill förstå vad menar, vi ägnar lång tid åt bedömningar (suicidriskbedömningar) och utredningar (neuropsykiatriska) som inte leder till positiva vårdinsatser, vi överför information mellan datasystem för hand för att ingen orkar göra en datalösning, och vi registrerar allt onödigt i klumpiga system för att kunna dra ut statistik ingen bryr sig om. Vi måste få mandat att dokumentera för att vården ska bli bra, inte för att det ska se bra ut.

DEFINIERA VÅRDENS UPPDRAG. Om ”må dåligt” eller ”ha ont” är sjukdom så är 100% av samhället patienter. Som medarbetare har vi en ganska god insikt i vad som är normalt lidande och vad som är sjukligt, och vad som är behandlingsbart. Vi måste bli mycket bättre på att definiera vad sjukvårdens uppdrag är, och även vara beredda på att pedagogiskt förklara varför vården ibland inte är rätt instans. Vården har på pappret redan detta mandat, men det behöver gälla i verkligheten också.

LIVSSTILSORIENTERADE BEHANDLINGAR. Vi behöver se över experimentella behandlingar som Gastric bypass och Könskorrigerande behandlingar, där vården går in och förändrar kroppens funktion för resten av livet, på friska människor. Vissa patienter kanske har nytta av det, men det är inget bevis för att på bred front gå ut med behandlingarna till alla som önskar prova på – särskilt inte om ingen tänker följa upp resultaten på kort och lång sikt. De här experimenten skapar livslånga patienter som kommer att behöva uppföljning för något som sjukvården har orsakat. Man bör här säkerställa att vinsterna är större än skadorna.

PATIENTSÄKERHETSSYSTEMET. Att använda olycksfallsperspektivet vid händelseanalyser inom psykiatrin är ovetenskapligt och leder till sämre, dyrare och farligare vård. Efter 20 år med detta system kanske det är dags att byta. Att arbeta med goda exempel istället för avvikelsesystemets fel-letar-mentalitet genererar bättre och säkrare vård. Jag vet att ingen tror att det är så, men se över det. Sammanställ en lista över de mätbara effekterna som uppnåtts via olycksfallsperspektiv och fel-letar-mentalitet och när insikten landar att det inte finns någon mätbar effekt, så kanske det är dags att byta system.

HÄLSOFRÄMJANDE ÅTGÄRDER: I Nära Vård finns den gamla idén om att sjukdomar går att förebygga med hälsofrämjande arbete. Nja, det kanske stämmer, men när patienter når sjukvården så har sjukdomen redan manifesterats och då är det lite sent påtänkt. De viktigaste hälsofrämjande åtgärder vården kan utföra är att minska alkohol, droger och rökning. Allt annat har betydligt lägre prioritet.

ÖVRIGA SAMHÄLLET. Det var en ortoped, som tröttnade på att sy ihop skadade händer, som kontaktade tillverkarna av moraknivar vilket ledde till den lilla parerstången som hindrar folk från att slinta och skära sig i fingrarna. På samma sätt borde vården kontakta övriga samhället och förklara vilka samhällsfenomen som genererar sjukdom. Mer gymnastik i skolan och inga kiosker i närheten av skolområdet minskar övervikt och metabola syndrom. Mer gymnastik, katederundervisning och mobilförbud minskar antalet elever med ADHD. Mer gymnastik, tydligare satta gränser för godkänt och mindre undervisning om katastrofscenarier minskar ångest- och depressionsproblematik. Mer mandat till lärarna och mindre genomförandeprogram ger bättre undervisning och mindre oro på lektioner. Det är olyckligt att skolan fortsätter att generera psykisk ohälsa, och om skolan var trygg i det de gjorde så skulle det generera att föräldrar bli tryggare i sin roll.

Allt flum och all otydlighet kring Nära Vård kommer det att bli mycket svårt att införa, men eftersom ingen definierar vad Nära Vård är så spelar det ingen större roll. Jag förutspår att begreppet sjunker som Vasa när det möter verkligheten.

…och det är synd, för förändringarna behövs. Men ordna bara punkterna ovan, så kör vi igång. Vi har idéerna och drivkraften. Ge oss uppdraget, mandatet och stödet när det stormar, så löser vi Nära Vård.

Det är min Berättelse