Jämställdhet i hälsa och vård

Sånt här gör mig förvirrad:

(O)jämställdhet i hälsa och vård

SKR (Sveriges kommuner och regioner) Kommer ut med en skrift som inte säger någonting – eller mer korrekt – den säger två motsatta saker.

Skriften handlar om huruvida vården i Sverige är jämlik eller ojämlik – framför allt när man jämför män och kvinnor.

På gruppnivå (vilket naturligtvis är den enda nivå man kan uttala sig om) ser man att det finns skillnader mellan hur vården behandlar kvinnor och män och att det även finns skillnader i utfall (dvs resultatet av behandlingen) men, som man beskriver det, det BÖR finnas en skillnad mellan hur män och kvinnor behandlas och vi kan inte avgöra om skillnaderna i utfall är adekvata eller inte…

Skriften konstaterar alltså att det kanske finns ett problem, som vi kanske kan göra något åt. Eller också finns det inget problem men det vet man inte… När man inte har konstaterat någonting så föreslår man en typ av lösning som kanske löser något, som kanske var ett problem, eller också förvärras problemet om det ens fanns från början. Förvirrande?

Det finns massor av skillnader mellan könen i vården såsom livslängd, antal skrivna remisser, priset på utskrivna läkemedel, antal klagomål som lämnas… Men hur vet SKR att vården är jämlik? Måste kvinnor och män leva exakt lika länge för att vi ska se den som jämlik? Måste båda könen få lika dyra läkemedel? Måste män börja lämna in fler klagomål på vården (eller kvinnor färre klagomål) för att SKR ska tänka att vården är jämlik?

Inför skriften utfördes en mängd intervjuer på olika kliniker där frågorna som ställdes var medarbetarnas syn på (o)jämställdheten i vården. De passerade Växjö och jag och tre andra medarbetare blev intervjuade. Jag undrade över den då nyligen publicerade studien som beskrev att män behövde ett annat bemötande än kvinnor för att de skulle undvika att ta sina liv. Min fråga till intervjuaren var om vi borde behandla män annorlunda vid suicidprevention i hopp om att få ner männens suicidfrekvens eller om fokus borde vara att män och kvinnor ska få exakt samma bemötande. Jag tror att jag lyckades beskriva problematiken och bidrog på så sätt till den förvirrade skriften. Min fråga illustrerade egentligen bara problemet som artikelförfattarna har (dvs problemet att bedöma ev ojämlikhet) men det går knappast att dra andra slutsatser (ang. suicidprevention för män). Både suicidvetenskap och genusvetenskap är idag gravt ovetenskapliga områden – styrda av entusiastiska men okunniga personer.

Orsaken till att SKR inte får ihop logiken är att de tänker utifrån en modern ideologi som säger att kvinnor och män ska få samma förutsättningar OCH nå samma resultat, och den logiken fungerar bara om kvinnor och män är samma sak (eller om det finns en mängd okända faktorer som slumpmässigt leder till samma resultat). När SKR inte får ihop logiken så dumpas problemet på vården som ska lösa denna omöjliga uppgift.

En lösning som rekommenderas i (O)Jämställdhet i hälsa och vård, är den så kallade genushanden, en slags minnesregel för att komma ihåg att det är skillnad mellan män och kvinnor, och att kvinnor och män bör behandlas lika eller olika, och att oavsett hur vi gör så blir det troligtvis fel.

Uppmaningen i genushanden är: ”Tänk tvärtom” dvs, om personen hade varit av andra könet – hade du då gjort på samma sätt? Det leder naturligtvis inte till mer jämlik vård utan får ses som en rökridå för att undvika att erkänna att det, på gruppnivå, finns könsskillnader.

Detta är komplett nonsens!