Fast vårdkontakt

Sedan 1 juli 2010 finns det lagstadgat patientens rätt till Fast vårdkontakt (FVK). Lag texten ser i dagsläget ut som följer:

6 kap. Fast vårdkontakt och individuell planering

1 §   Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt.

2 §   En fast vårdkontakt ska utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet.

3 §   Patienten ska få möjlighet att välja och få tillgång till en fast läkarkontakt hos den utförare inom primärvården som patienten valt genom listning enligt 7 kap. 3 a § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Lag (2022:272).

4 §   För en enskild som har behov av både hälso- och sjukvård och insatser från socialtjänsten ska en individuell plan upprättas under de förutsättningar som anges i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Lag (2017:66).

Jag har hela min karriär varit övertygad om att vissa patientgrupper, däribland psykiatripatienter, ska ha en fast kontaktperson inom vården. Ett argument är patientens möjlighet att vända sig till en och samma person, som har kännedom om patienten, för att kunna ställa frågor och ha en snabb och enkel kontakt till sjukvården. Ett annat argument är vårdens möjlighet att följa upp en patient på ett säkrare sätt då samma kontaktperson har patientens historia med sig och kan jämföra patientens aktuella tillstånd med det som vårdkontakten har uppfattat tidigare. Det kanske viktigaste argumentet (och det svåraste att formulera) är att någon inom vården behöver känna ansvar för patienten och den vård som denne erhåller. Ett stort problem inom modern vård är medarbetares oförmåga att ta ett övergripande ansvar. Alla professioner gör bedömningar inom sin egen smala sfär, och remitterar vidare till någon annan inom vården som gör samma sak. Ingen medarbetare är tillräckligt engagerad innan den har ”problemet i sitt knä” (för att uttrycka det bryskt). Jag har själv anhöriga som har råkat illa ut i vården och felet är aldrig den enskilde medarbetaren, utan problemet har varit att ingen har haft helhetssyn under det längre vårdförloppet.

Jag råkade sitta med på något möte när lagen gällande fast vårdkontakt diskuterades på någon högre nivå 2010 och snappade upp den då nya termen Fast vårdkontakt, och insåg att vi behövde använda oss av den i journalen. Jag tjatade därefter till att Fast vårdkontakt skulle ingå som sökord i datajournalen, och införde rutinen att ALLA patienter inom allmänpsykiatrin i Växjö ska ha en egen FVK.

Begreppet FVK har ersatt tidigare uttryck med likande betydelse ”Omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS)”, ”Ärendeansvarig” ”Kontaktperson” eller liknande. FVK kan vara vilken profession som helst, men det vanliga är skötare eller sjuksköterska. Om patienten erhåller någon annan behandling (t.ex. en gruppbehandling eller en psykoterapi) under sin tid i psykiatrin så backar FVK, men försvinner inte. Erhåller patienten inneliggande vård är det lämpligt att vårdkontakten besöker patenten på avdelningen, eller åtminstone hör av sig. FVK är den som följer upp patienten efter inneliggande vård – istället för en tillfällig läkare som inte känner till patientens habitualtillstånd.

Det finns ett antal utmaningar med FVK och det tvingar fram ett nytt sätt att tänka kring vård och patientsäkerhet. FVK har visserligen en viktig uppgift, men de är inte ansvariga för de val patienten själv gör och de livshändelser som patienten drabbas av. Om en patient skapar mycket oro i samhället så brukar det generera en mängd meddelanden till den FVK som ska se till att oron i samhället upphör (vilket naturligtvis inte är den enskilde FVKs ansvar). När vården slutar illa blir även en FVK ett enkelt offer för den oengagerade chefsläkaren som vill hitta en medarbetare att peka ut som ansvarig för resultatet av vården.

De fasta vårdkontakterna behöver en organisation som ger dem mandatet och stödet de behöver. Organisationen måste lita på att FVK klarar av att agera självständigt, men behöver också kunna bidra med snabbt stöd och råd när det uppstår bekymmersamma situationer. Om inte organisationen lever upp till sin del av ansvaret, så visar det sig snart att ingen FVK vill ta sig an nya patienter.

De fasta vårdkontakterna tenderar ofta initialt att ta ett allt för stort ansvar med tät och regelbunden kontakt, som det vanligtvis inte finns någon orsak till. Det FVK gör när det fungerar som bäst är att vara en latent kontakt som kan aktiveras snabbt när patienten hamnar i en svacka. Några stödsamtal, med en bekant kontakt, under en kris kan vara skillnaden mellan destruktiva val och snabb återhämtning.

FVK har ett ramverk att hålla sig till där det handlar om juridiska, etiska, ekonomiska, evidensbaserade och praktiska gränser, men kan inom dessa ramar agera självständigt, för att hjälpa patienten att ta sig mot de mål som har ställts upp i vårdplanen. Kravet på vad vårdkontakten MÅSTE göra är väldigt begränsat, medan möjligheterna vad de KAN göra är mycket omfattande. På pappret ser detta ut som en stel, organisatorisk lösning, men i verkligheten får vi en så följsam och individanpassad vård som är möjligt.

FVK är inte något specifikt för psykiatrin. Min åsikt var 2010 (och är fortfarande) att vården blir bättre med kontinuitet och det är därför jag har drivit frågan. Alla vårdenheter, inte minst primärvården, kan och bör använda sig av denna möjlighet om patienten är betjänt av det.