Symtom på Autism och ADHD…

Innan någon erhåller en remiss för NP-utredning brukar primärvården screena för att se om det föreligger symtom på ADHD/Autism. Vad är symtom på ADHD/Autism?

Jo:

Oförmåga att fokusera. Förmåga att hyperfokusera

Svårt att hålla ordning . Tendens att hålla överdrivet god ordning för att kompensera

Svårt att vänta på sin tur. Avbryter andra, talar överdrivet mycket, har svårt att uttrycka sig, håller sig inte alltid till ämnet. Talar ibland utan att tänka efter före.

Kan ha svårt för viss typ av beröring. Kan uppleva en smekning eller kram som obehagligt. Upplever inte smärta som andra.

Har svårt att upprätthålla intresse för ämnen som är ointressanta. Tycker det är lättare att upprätthålla intresset för uppgifter som är intressanta. Har behövt anstränga sig för att klara skoluppgifter, har ibland inte klarat skoluppgifter.

Hade svårt att sitta still i skolan som barn. Kunde sitta och dagdrömma i skolan. Orkade inte hålla koncentrationen uppe under en hel lektion, än mindre en hel skoldag. Tyckte som barn mer om fysiska lekar än läxor. Fick sämre betyg än vad som var möjligt utifrån förutsättningarna. Hade fått bättre betyg om mer ansträngning hade lagts på skoluppgifter.

Grälar ibland med sina närstående, kan bli trött av att umgås med sina barn. Kan svänga i humöret. Har blivit ovän med sina vänner.  Kan ibland upplevas besvärlig att vara i en parrelation med.

Kan tycka det är jobbigt med mycket människor, t.ex vid familjemiddagar eller julhandeln.

Tolkar ibland in fel budskap i en mening. Misstolkas ibland av andra människor.

Tycker att obehagliga ljud är obehagliga, kan tycka att starkt ljus är obehagligt, kan tycka bättre om att bada än att duscha – eller tvärtom. Kan tycka att obehagliga klädmaterial känns obehagliga mot huden.

Tycker inte om att betala räkningar. Handlar ibland saker på impuls. Har missat att betala räkningar, och då fått påminnelser.

Glömmer ibland bort saker, även viktiga saker. Kan komma ihåg saker som inte är viktiga.

Har svårt för hushållssysslor. Tycker det är tråkigt att städa. Tycker det är jobbigt att diska. Tycker det är ansträngande att tvätta. Gör hellre roliga saker än tråkiga saker.

Om någon har en del eller flera av ovanstående symtom så kan detta vara tecken på neuropsykiatriska svårigheter,  ADHD eller Autism.

Vad är problemet med det?

Jo:

Alla människor har ett eller flera av ovanstående symtom. ALLA kan alltså ha neuropsykiatriska svårigheter, och alla HAR neuropsykiatriska svårigheter. Så frågan blir inte om vi har svårigheter utan var vi drar gränsen för det som ska kallas diagnos. Det är det som den neuropsykiatriska utredningen ska ge svar på.

Om vi hårddrar det så handlar det om var utredaren sätter gränsen för diagnos, dvs hur många procent av befolkningen ska vi anse ha diagnos? …och det finns ingen konsensus om detta. Alla som utreder bestämmer själva var gränsen för diagnosen ska dras. (Jag är väl medveten om att den allmänna uppfattningen är att den neuropsykiatriska utredningen är en exakt vetenskap som ger ett facit – men detta är inte sant.)

Jag är ju själv med och utreder. Jag drar alltså själv gränsen för var jag sätter diagnos. Så var tycker jag att gränsen ska dras?

Jag är praktiskt lagd. För mig är det nyttoaspekten som avgör.

90 % av ”behandlingen” vid ADHD/Autism är goda råd. Samma råd som alla mor- och farföräldrar förmedlat till sina barnbarn i generationer. Ingen behöver få diagnos för att få dessa råd!

Vid svår Autism behöver samhället stötta upp med omvårdande insatser. Om detta behov finns är det viktigt med diagnos.

När vi kan förvänta oss god effekt av centralstimulerande läkemedel (dvs om patienten behöver lyckas med något som kräver koncentration eller Impulskontroll) så kan det vara värdefullt med diagnos.

Om vi bara vill förklara varför patienten inte har lyckats i livet så blir diagnosen bara en bristfällig, endimensionell förklaring, med lika mycket nackdelar som fördelar.

Som utredare prioriterar jag alltså patienter i behov av LSS-insatser och patienter där jag förväntar mig effekt av centralstimulantia.

Men det går ju att gå åt andra hållet. Eftersom vi alla har drag av neuropsykiatri, så går det att ställa båda diagnoserna på 100% av befolkningen.