Godisaffär- teorin

Märklig rubriksättning av SVT.

Thelma, 21, självmedicinerade sin adhd – höll på att dö | SVT Nyheter

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/thelma-21-sjalvmedicinerade-sin-adhd-holl-pa-att-do

Det handlar om en ung kvinna som har ett illabefinnande sedan tidiga tonår och som tidigt använder alkohol och annan destruktivitet för att hantera sitt lidande.

Rubriken antyder att hon använder centralstimulantia för att behandla sin ADHD, men det är alkohol hon använder. Termen ”självmedicinering” är missvisande.

Hon har långvarig kontakt med BUP, och tycks få rikligt med hjälp. Hon får diagnoser, både ADHD och PTSD, och hon får läkemedel, både centralstimulantia och antidepressiva.

Problemet är inte att hon inte får hjälp. Problemet är att hon får hjälp som inte hjälper.

Tack och lov kommer Thelma till kommunens verksamhet istället där hon får hjälp att komma ifrån alkoholen.

På BUP fick hon vad BUP erbjuder, diagnoser och läkemedel.

Så vad är Godisaffär-teorin?

Jo. Om man går till godisaffären så tror expediten att man är ute efter godis. Om man är ute efter något annat så är man i fel butik.

Samma sak med psykiatributiken. Där säljer man diagnoser, terapier, läkemedel och kanske slutenvård och ECT. Är patienten i behov av något annat, så finns inte det i psykiatributiken.

Allt illabefinnande är inte psykisk sjukdom. Sorg, kris, bitterhet, ensamhet, vimsighet, aggressivitet, uttråkning, dåligt självförtroende, livskriser är exempel på tillstånd som ger både nedstämdhet och oro. Men går man till psykiatributiken så finns det ingen bot att köpa – man kommer att få något annat, som troligen gör mer skada än nytta.

Jag tycker själv att psykiatrin både borde skaffa ett större sortiment av insatser och samtidigt bli bättre på att förklara vad vi egentligen har i butiken.

Sen har jag svårt att förstå patienter som i åratal har gått till psykiatributiken för att köpa välbefinnande utan att få annat än besvikelse. Varför fortsätta gå till en godisbutik för att köpa verktyg och för tionde gången beklaga sig för att man kom hem med en polkagrisklubba?

Och jag kan också frustreras över ett samhälle som kräver att sortimentet i psykiatributiken minskas till att enbart erbjuda neuropsykiatriska diagnoser.