Neuropsykiatriska utredningar

Den gågna veckan har jag träffat många patienter med neuropsykiatrisk diagnos. Jag har läst igenom mer än 30 neuropsykiatriska utredningar, och med få undantag kan jag konstatera:

De är av usel kvalitet!

Jag visste sedan tidigare att utredningar har ett tveksamt värde när det gäller diagnostik. Men jag blev ändå chockad över det pinsamt dåliga hantverket.

Det kanske var mängden utredningar som var överraskande. Det var nedslående att läsa utredning efter utredning som inte håller måttet.

1. Det var uppenbart att utredningarna oftast var beställningsjobb. Diagnosen var bestämd på förhand.
2. Den tillhörande IQ-testen var ytterligt luddigt presenterad. I flera fall kunde inte ens jag gissa mig till begåvningsnivån, trots att jag läst många utredningar
3. Även om IQ var påtagligt låg så redovisades inte det. Vid några utredningar hade IQ mörkats för att istället kunna ställa ADHD-diagnos
4. Bristande, och ibland miserabla, uppväxtmiljöer ignorerades helt i de diagnostiska resonemangen. Trots kunskap om att psykosocial misär kan leda till neuropsykiatriska symtom fanns det sällan resonemang om detta. ADHD-diagnosen ställdes iallafall
5. Vid ett fåtal utredningar hade man passat på att lägga till en Autism-diagnos utan särskilda symtom. Troligen som en vänlig gest för att ge patienten möjlighet till LSS-insatser om det skulle behövas i framtiden
6. Personlighetsdrag och psykiatriska symtom tolkades alltid vara orsakade av en underliggandeADHD (nu var det visserligen ett selekterad material jag tittade på)
7. Funktionsnivån var sällan ellet aldrig specificerad utan uttrycktes bara i allmänna termer. Det gick sällan att utläsa vad patienten egentligen hade haft problem med i livet
8. Utredningarna gav ingen ledtråd till om behandling med centealstimulantia var indicerat – den viktigaste orsaken till att göra en utredning

Samtidigt kan jag inte säga att det INTE rör sig om ADHD, och jag kan inte säga om centralstimulantia kommer att höja funktionsnivån. Centralstimulantia kan ju höja funktionsnivån kortsiktigt hos alla människor – med eller utan diagnos

Jag har suttit på kvällarna och filosoferat över vad ADHD egentligen är och blir inte klokare.

ADHD är en symtomsammanfattning som alla människor kan få om de köar tillräckligt länge eller har råd att betala en privat utredare – en sammanfattning som ger tillgång till läkemedel som liknar amfetamin.

Jag säger inte att centralstimulantia är ett onödigt läkemedel. Jag har mött många patienter som har haft nytta av det (och patienter där behandlingen varit ett totalt misslyckande)

Jag säger inte heller att alla utredningar är dåliga. Jag har sett utredningar som är väldigt seriösa och verkligen kunnat styra behandlingen till något patienten har nytta av.

Men om tillräckligt många utredningar är usla så kan vi inte lita på några utredningar – och det är där vi befinner oss idag