Hoppa till innehåll

Pascal – Apodossystemet

november 1, 2014

Datautvecklingen går snabbt framåt. Idag, inom vården, finns i stort sett alla patientuppgifter på datorer. Endast ett fåtal rutiner finns kvar på papper. Det är knappt 15 år sedan jag började arbeta som läkare. Då fanns de flesta uppgifterna fortfarande i pappersformat.

Landstinget Kronoberg använder journaldatasystemet Cambio Cosmic, men det finns andra system i andra landsting. En gigantisk fördel med datasystem är att patientinformation i stort sett alltid finns att få tillgång till. (När jag började inom psykiatrin i Växjö, visste inte slutenvården vad öppenvården gjorde för samma patient, för uppgifterna fanns i två olika pappersjournaler – det tog minst ett dygn innan pappersjournalen kunde skickas från en enhet till en annan)

En del av patientens journal utgörs av läkemedelslistan som ligger som en del av Cambio Cosmic. Från denna läkemedelslista kan läkaren skriva recept vilket både är snabbt och smidigt.

Det finns ett annat sätt att förskriva läkemedel till en patient, det så kallade Apodos-systemet. Detta innebär att apoteket packar läkemedelsdoserna i små plastpåsar som sitter på en rulle. Varje liten påse är uppmärkt med vilka läkemedel som ligger i påsen och vilken tidpunkt de ska intas.
Denna form av läkemedelsförskrivning är ett oerhört kraftfullt hjälpmedel inom modern vård. För patienter med många läkemedel, patienter som har svårt att hålla reda på läkemedel eller patienter som tenderar att äta mer läkemedel än de borde, så är apodosrullarna en alldeles utmärkt lösning.
Det finns alltså två väldigt bra lösningar på läkemedelslistor och förskrivning av läkemedel!

Nu kommer problemet:

Läkemedelslistan i apodos-systemet och läkemedelslistan i journalsystemet kommunicerar inte med varandra!
Lösningen på problemet är inte särskilt svår. Det krävs en liten lagjustering och en liten datalösning så kommunicerar systemen och problemet är borta. Det är verkligen ingen raketvetenskap. De kostar inga stora summor. Om viljan fanns skulle problemet lösas inom några månader men lösningen ligger inte inom det egna landstinget – lösningen måste göras på riksnivå.
Riskerna med två olika läkemedelslistor är uppenbara. En av de största patientsäkerhetsriskerna i Sverige idag är utan tvekan de skilda läkemedelslistorna (problemet är samma över hela landet). Otaliga avvikelser har skrivits om dessa två system och flera patientskador har noterats, men efter tio år har man fortfarande inte tagit ut tummarna och åtgärdat problemet. Senast i lokaltidningen SMP kunde vi läsa om en effekt av de skilda listorna:
Patient hamnade i koma

Den tillfälliga lösningen är en intressant studie i stupiditet:
Man har skrivit en rutin (Överraskning!) om att läkare måste uppdatera listorna (d.v.s. kontrollera att listorna är likadana) när patienten går från inneliggande vård till öppenvård eller tvärtom. Detta är en tidskrävande process med ett otal möjligheter att begå fel. Uppskattningsvis går 1-3 heltids läkartjänster i Kronoberg åt enbart till att kontrollera läkemedelslistor (d.v.s. en arbetsuppgift som en datalösning klarar utan tidsåtgång och utan fel)

För att försöka beskriva denna bottenlösa dumhet så kan vi tänka oss en arbetsplats där man av misstag råkat montera dataskärmar uppochned. För att lösa detta problem skriver man en rutin som säger att medarbetare måste stå på huvudet när de arbetar. Tanken att göra en teknisk lösning/att vända dataskärmarna rätt finns inte.

Rutinens enda syfte är att dölja problemet, ett tekniskt fel, och skjuta över skulden på en medarbetare.

Någonstans kan jag känna mig imponerad över hur samhället kan ta en briljant idé, Apodossystemet, och genom ett antal korkade beslut degradera idén till en patientsäkerhetsrisk

One Comment
  1. Profilbild för AS

    Mycket bra inlägg!

    Sjukvård är en komplex kombination av processer, tekniker och mänskligt samspel där det finns en ofrånkomlig risk för vårdskador, både på sjukhus, mottagningar och på apotek; denna ständiga risk kan bidra till att vårdskador blir oundvikliga.

    Åtagandet att identifiera och minska riskerna i hälso- och sjukvården kräver en förändring av tänkesättet hos all vårdpersonal i alla typer av miljöer. Förändring av kulturen, förbättrad utbildning och organisatoriska åtaganden är nödvändiga för att skapa organisationer med hög tillförlitlighet som inriktar sig på förbättringar.

    Människor gör då och då misstag, men förbättringar av patientsäkerheten kräver komplexa åtgärder på systemnivå som till exempel de båda systemen (Läkemedelslistan i apodossystemet och läkemedelslistan i journalsystemet) måste integreras med varandra, säkra kliniska metoder och en säker vårdmiljö.

    Medicinsk- teknologisk utveckling är en framsteg för sjukvården. Medicinsk- teknologisk utveckling inbegriper både ny kunskap inom den medicinska vetenskapen och landvinningar inom teknikens område som gör att medicinsk kunskap kan användas på ett nytt sätt. Aktuella exempel är nya behandlingsformer inom kirurgi, förbättrade diagnostiska metoder samt nya läkemedel. Vetenskapliga framsteg kan också leda till att kostnaderna inom viss vårdsektor kan minskas.

    En annan typ av ny teknisk kunskap som påverkar förutsättningarna för sjukvårdens organisation är utvecklingen inom informationstekniken/datatekniken. Den skapar möjligheter att snabbt skicka stora mängder information mellan olika platser och därmed att rationalisera viss teknikanvändning. Detta kan leda till att vissa funktioner inom vården kan koncentreras geografiskt på ett annat sätt än tidigare. Även sådan utveckling kan sänka vårdens kostnader men kräver samtidigt ofta organisationsförändringar och investeringar på kort sikt för att kostnadsminskningspotentialen skall kunna realiseras. Den snabba utvecklingen av ny kunskap inom medicinen kan också försvåra politisk styrning av det skälet att politikerna får allt svårare att förstå vårdpersonalens arbetsuppgifter och organisatoriska behov.

Lämna ett svar till AS Avbryt svar