Fribiljetten 49
Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

PERSONLIGHETER
Innan vi kommer till begreppet personlighetsstörningar ska vi först försöka differentiera vad personlighet är. För en bättre förståelse delar vi upp begreppen i temperament som även kallas för personlighetsdrag. En människas temperament brukar kunna iakttas tidigt i ett barns liv och temperamentsdragen finns kvar till hög ålder. Vi kan alltså tidigt notera att någon till exempel är nyfiken och tycker om att undersöka nya saker. En annan är oroligt lagd och ser ofta risker i världen. En tredje tycker om att umgås med människor och stå i centrum. Detta är typiska exempel på temperamentsdrag som människor bär med sig.
Att beskriva att människor har olika temperamentsdrag har förekommit under mänsklighetens historia och finns beskrivet även inom humoralpatologin i det gamla Grekland. Grekerna blev något begränsade i sitt tänkande eftersom deras tankevärld innebar att de hade fyra element att förhålla sig till. Det var jord, vatten, luft och eld. Universum var uppbyggd av dessa fyra element och såväl kroppsliga sjukdomar som människors temperament behövde också delas upp i fyra områden.
Grekerna beskrev ett melankoliskt temperament som associerades med elementet jord och personen hade ett överskott av svart galla. Temperamentsdragen var dysterhet och svårmod. Ordet melankoli kommer från grekiska och betyder svart galla.
Det flegmatiska temperamentet innebar att personen hade en sävlighet och en tröghet. Detta berodde på att personen hade för mycket slem i kroppen och det sätts i samband med elementet vatten. I dag hade vi kanske kallat den detta temperament för ADD.
Sangvinistiskt temperament betydde att personen var glad, optimistisk och lättsam. Elementet här var luft och sattes i samband med kroppsvätska än blod. Möjligen skulle detta kallas hypomani.
Det sista temperamentsdraget som grekerna karaktäriserade var det koleriska temperamentet som handlar om att personen var hetsig och hade lätt att brusa upp. Detta sattes i samband med för hög grad av gul galla i kroppen. Kanske det kan jämföras med ett stridbart temperament.
Denna historiska beskrivning gäller kanske inte längre idag men illustrerar att mänskligheten har beskrivit temperamentsdrag under historiens gång.