Hoppa till innehåll

Fribiljetten 52

november 16, 2026

Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

Intelligens

Hälften av alla människor är mer intelligenta än den andra hälften.

Men vad är egentligen intelligens? Vi kan besvara frågan med ett cirkelresonemang:

Intelligens är någonting vi mäter med en intelligenstest.

Intelligenstest är någonting vi mäter intelligens med.

Vi blir dock inte klokare av cirkelresonemang – förutom när vi inser att det är ett cirkelresonemang. Då har vi blivit klokare för att vi insåg att vi inte blev klokare.

Som vi tolkar termen Intelligens idag så har den sitt ursprung från artonhundratalet då psykologin och pedagogiken var starkare knutna till varandra. I en värld där det inte fanns resurser att erbjuda alla människor högre utbildning så fanns det en vinst med att ta reda på vilka barn som hade bäst förutsättningar för att klara en skolutbildning. Detta är den huvudsakliga orsaken till utvecklandet av intelligenstester.

Att vara intelligent betyder att ha en högre sannolikhet att klara skolgång och högre studier. Intelligenstester består vanligtvis av två olika delar. En del handlar om språkförståelse och en del handlar om logik.

Intelligenskvot 100 innebär genomsnittlig intelligens. Intelligenskvoten är nämligen en matematisk uträkning, ett indexvärde, och det är alltid 100. Allting talar för att människors förmåga att klara skolan har ökat sedan 1800-talet. Vi kan säga att intelligenskvoten har ökat sedan 1800talet, men eftersom det är ett indexvärde så är medelvärdet fortfarande 100. Orsaken till att intelligenskvoten har ökat kan delvis bero på bättre kosthållning och bättre hälsa men kan också bero på att: i en modern värld har en människa mer nytta av skolkunskaper och tränar således fram dessa. Under artonhundratalet hade majoriteten av människorna mest nytta av praktiska färdigheter.

Hög intelligens är en faktor som förutspår framgång i livet på många olika plan. Låg intelligens förutspår på samma sätt ökade risker för misslyckanden i livet.

Ju lägre intelligens en människa har desto större svårigheter har den att klara sig i livet. På de lägre nivåerna gällande intelligens brukar vi jämföra med ett barns utveckling. En vuxen människa som har en intelligenskvot mellan noll och 19 beter sig som ett barn upp till tre års ålder. Ett begränsat språk, svårigheter att klara av att äta själv och gå på toaletten själv, i behov av andra människor för att klara vardagen. Diagnosen kallas för Grav psykisk utvecklingsstörning

En vuxen människa som har en intelligenskvot mellan 20 och 35 har en funktionsnivå som ett barn mellan fyra och sex år. Dessa personer kan prata, äta själv, klä på sig och gå på toaletten självständigt, men kanske inte har lärt sig läsa och klarar inte självständigt att sköta sitt eget hushåll. Diagnosen är Svår psykisk utvecklingsstörning

En intelligenskvot mellan 36 och 50 kallas för Medelsvår psykisk utvecklingsstörning. Detta motsvarar ett barn mellan sju och nio år. Den vuxna kan läsa lättare texter och kan räkna, klarar av att ta hand om de flesta saker i sitt hushåll men kan ha svårt att hålla en hushållsbudget och att upprätthålla sunda levnadsvanor.  Den kan också ha påtagliga svårigheter att planera sin framtid och att lösa konflikter med sina jämnåriga.

Om intelligenskvoten är mellan 51 och 70 så kallas detta för Lindrig psykisk utvecklingsstörning och personen har en funktionsnivå som motsvarar ett barn på tio till tolv år. Med denna utvecklingsnivå så kan många människor klara ett liv i samhället. Det går att klara av ett eget boende. Det går att fungera som förälder. Det går att klara av ett arbete, ta körkort och ha en egen försörjning. Personerna inom den här gruppen har dock svårt att komma in på en modern arbetsmarknad och har svårt att fatta beslut som är gynnsamma i längden.

Om intelligenskvoten är över 70 så räknas inte detta längre som en psykisk utvecklingsstörning. Det är dock tydligt att det fortfarande finns problem som har med inlärning att göra i gruppen som har en intelligenskvot mellan 71 och 85. Vi kan säga att dessa beter sig som tonåringar om vi fortsätter jämförelsen med barns utveckling. De flesta tonåringar klarar alldeles utmärkt de flesta uppgifter som finns i livet och kan även klara många arbeten som finns i samhället. Ju mer krav som ställs på dessa individer desto svårare blir det för dem att fungera i samhället.

Intelligenstester har länge varit ett av de säkraste sätten att bedöma en psykiatrisk patients förmåga att ta till sig behandling och att klara sitt liv. Testerna har dock blivit alltmer impopulära de senaste decennierna och orsaken till det är framför allt att det kan uppfattas som kränkande att förmedla ett lågt resultat på intelligenstesten. Genom mänsklighetens historia har det alltid varit ett skällsord att kalla någon för korkad. Intelligenstesten kan tolkas som att den faktiskt visar vilka människor som är just det.

Vid större psykologutredningar så utförs tester för att förtydliga patientens problem. Det utförs nästan alltid en intelligenstest i dessa fall. Under lång tid i Kronoberg slutade psykologerna att skriva ut intelligenskvoten med hänvisning till att denna kvot kunde misstolkas av andra människor men förmodligen också för att den kunde anses kränkande för patienten. Detta resulterade i att de utredningar som var till för att tydliggöra en problematik skrevs på kodspråk vilket istället grumlade bilden och emellanåt dolde en problematik som hade med intelligens att göra.

Genomsnittlig IQ innebär en IQ mellan 93–107

I genomsnittets nedre del betyder en IQ mellan 83–92

Klart under genomsnittet betyder en IQ mellan 70 – 82

Betydligt under genomsnittet betyder en IQ mindre än 70

Det har också förekommit neuropsykiatriska utredningar på barn där testerna visar på en låg intelligenskvot, och detta har givit symtom som på alla sätt ser ut som ADHD. Föräldrar har då fått välja om deras barn ska diagnostiseras med ADHD eller psykisk utvecklingsstörning.

Som förälder tänker många att barnet får bättre chanser i livet med en ADHD-diagnos vilket slutar med barn som borde få chansen att följa undervisningen i särskolan tvingas misslyckas i vanliga skolan medan de erhåller centralstimulerande medicinering.

Även om intelligenstester har många fördelar så bör vi vara medvetna om svagheterna i testerna. Om vi testar en människa som är mitt i en svår livssituation. Den kanske lever i en relation där den blir misshandlad eller har precis genomgått ett sjukdomsförlopp som har involverat hjärnan. I dessa fall blir resultatet på intelligenstesten betydligt lägre. Intelligenstesten är även beroende av en språklig förmåga. Om patienten talar samma språk som psykologen som testar, så blir resultatet vanligtvis högre än om patienten inte pratar samma språk.

Det finns också patienter som klarar delar av testerna på en mycket hög nivå medan andra delar av testerna klaras på en mycket låg nivå. Snittresultatet blir ändå en normal begåvning men funktionsnedsättningen kan vara påtaglig.

Kommentera

Lämna ett svar