Fribiljetten 18

Nu publicerar jag min bok, Fribiljetten, på de här sidorna. Den portioneras ut i lagom tuggvänliga delar 5-10 sidor åt gången. Boken är köpbar i sin helhet via följande länkar: Vulkan, Bokus, Ad Libris. Det är medicinska memoarer som handlar om mig, och om ett vårdfilosofiskt resonemang som ledde fram till det som idag kallas för Självvald inläggning eller Brukarstyrd inläggning. Håll till godo:

ETIK

Etik (från grekiska) och Moral (från latin) handlar om en uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt som inom en population har vuxit fram som sedvänja. Helt enkelt handlar det om människors uppfattning om vad som är ”rätt” och ”fel” uppträdande och förhållningssätt i olika frågor. Etik är teorin och Moral är praktiken av samma fenomen.

Etik och moral är relativt tomma ord i sig själva. Det finns ingen Etik UNS (utan närmare specifikation). För att värdera etiken så behöver vi förtydliga vilken etik vi pratar om. Det vi vanligen menar när vi använder ordet etik är den västerländska etiken. Denna i sin tur har tre grundkällor:

Judisk/Kristen etik

En översvallande majoritet av våra värderingar idag kommer från bibelns två delar, och då framför allt det nya testamentet.

Budorden (Gamla Testamentet) 4–10, som är riktlinjer för människors förhållande till varandra, ger en bra grundsammanfattning av vad vi anser är rätt och fel (inte stjäla, inte dräpa, inte ha begärelse, och så vidare…). Budord 1–3 handlar om människans förhållande till gud, vilket ju är mer aktuellt för den som är troende.

Det så kallade elfte budordet/den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem” finns i de flesta religioner i någon form.

Tanken att den starke ska hjälpa den svage kommer inte bara från Bamse, som många tror, utan från bibeln.

Förlåtelsen – I motsats till de flesta andra religioner är inte kristendomen en poängsamlarreligion där goda och onda gärningar ska vägas vid domedagen. Det finns en insikt att människan har en förmåga att ställa till det för sig och det finns möjlighet att få förlåtelse för den som ångrar sig.

Idén om alla människors lika värdighet

Den fria viljan – tanken att människor inte är ödesstyrda utan har möjlighet att själva välja sin väg i livet.

Det finns i övrigt en uppsjö av etiska värderingar, framför allt i nya testamentet, som vi fortfarande anser är ”rätt”

Romerska rättssystemet

Det romerska rättssystemet har påverkat våra värderingar när det gäller vad som är juridiskt rätt och fel och hur detta skall handläggas av samhället. Romarna förstod att förena en tydlig logik och formell noggrannhet med ett realistiskt sinne för det verkliga livets skiftande behov.

Det romerska rättssystemet hade flera delar som vi idag inte skulle se som särskilt etiska, men det ska jämföras med alternativa sätt att avgöra vad som är rätt och fel. Historiskt har det inte varit okänt att två meningsmotståndare går ut med vapen på ett fält, och den som går levande därifrån var den som hade juridiskt rätt.

Upplysningstidens ideal

De upplysta despoterna införde tanken att de inte enbart var härskare över ett land utan att de var folkets tjänare som skulle fatta goda beslut som befolkningen skulle ha nytta av. Det fanns en begynnande tanke av individualism som kanske bäst sammanfattas med Fredrik den stores, av Preussen, -”I mitt rike får var och en bli salig på sin fason”. Idag kanske vi skulle uttrycka det med att: Alla får tänka och göra som de vill, så länge det inte skadar någon annan.

Detta är alltså en förstärkning av den fria viljan. Den nämns redan i bibeln, men där finns det också tydligt uttalat vad som är rätt att välja (nämligen att tro på Gud).

Detta är den västerländska etikens grundkällor, som vanligtvis styr vad vi tycker är ”rätt” eller ”fel”.